Böter & Dyra presenter….

Hej,

Det blev inte så tidig bedtime igår – tog ett varmt bad och la mig i en nybäddad säng och lyssnade på en dokumentär om Ludmila Engqvist. Hade nästan glömt bort henne. Jag kom plötsligt ihåg hur Thomas och jag ställde klockan för att gå upp och se henne springa finalen i 100 meter häck under OS i Atlanta. Svenska folket har aldrig kunnat förlåta henne sägs det så hon lämnade Sverige och bor nu någonstans i Spanien. Jag tror inte att det är här för det borde man ha hört.

Det är massor av saker som man glömt och kommer på när man blir påmind om det. Men vissa saker kommer jag inte ihåg hur påmind jag än blir. Det är som tur är inga jättestora och viktiga händelser men ändå lite märkligt att jag inte alls kan plocka fram minnet. Kanske kan jag det om jag verkligen skulle försöka men eftersom det inte varit några större grejer har jag låtit det passera.



Solen går upp strax efter halv nio och ner vid halv åtta. Än skiljer det inte så himla mycket jämfört med Sverige där solen går ner vid fem och solen är uppe i nio timmar jämfört med elva timmar här. Men snart kommer det att vara stor skillnad.

Året runt så är det nästan som att stänga av en lampa när solen går ner. Viss skymning är det såklart men det går fort över till ett riktigt mörkt läge. Det börjar med andra ord snart bli dags för ljuslyktor och annat på kvällarna.

Om doggisarna och jag går ut lite senare en vardagskväll är det inte ovanligt att vi inte ser till en enda människa. Det absolut enda som hörs är vågorna och bortsett från något enstaka ljus är det helt mörkt. Jag är definitivt inte rädd men det vilar något lite halvt kusligt över det, inte läskigt men sådär halvt mystiskt eller hur jag nu ska uttrycka mig.



Jag började ju skriva om Carina Nunstedt igår. Om ni inte läste det så förlorade hon sin man fem dagar före mig. Han gick bort i cancer så det fanns väl en förberedelse period som inte jag hade men jag tror att när man förlorar sin partner är sorgen och saknaden lika stor oavsett om man varit förberedd eller inte.

Man har kanske kunnat förbereda sig till viss del men man kan aldrig riktigt föreställa sig hur det känns och blir när det sedan händer. Men det här är bara vad jag tror – sorg och saknad är ju dessutom helt individuell så det går inte att jämföra någonting (och det finns ingen anledning att göra det heller).



Jag scrollande igenom hennes Instagram konto och konstaterade att det var så mycket som jag kände igen mig i. Hur hon precis som jag ofta tänkte att hon skulle berätta något eller var på väg att ropa på honom för att berätta eller fråga något. Att hon stod handfallen i köket eftersom det alltid var han som lagade mat (handfallen är jag kanske inte men Thomas var väldigt mycket duktigare än mig på att laga mat). Ska inte rada upp allt det jag kände igen mig i men av det hon skrev så var det mycket.

Men det var inte det som slog mig egentligen för det är jag inte så förvånad över utan det som jag verkligen tog till mig var att det går att ha roligt, det går att gå på både tillställningar och fester. Utan att ha något som helst dåligt samvete för det – nu vet ju jag egentligen inte att det är så att hon inte har det men det verkar inte så när man ser Instagram flödet.

Jag ska inte säga att jag har dåligt samvete varje gång jag gör något men det händer att jag får en tanke, en känsla eller en undran om det är okej att göra si eller så när det trots allt bara gått fyra månader. Men jag vet ju att ingen, och framförallt inte Thomas, skulle tycka att det är något fel med att faktiskt försöka ha roligt och att även kunna ha det. Det ger så mycket energi som är så viktig att få.

Kontentan av det här som jag försöker skriva är att det kändes skönt att både känna igen sig och att se att andra skapar förutsättningar för att må så bra som möjligt. Det kan vara genom jobb, att gå på något event, en middag eller på en fest. Det som får en att må så bra som möjligt helt enkelt.



Så var det måndag och ny vecka igen. Jag tycker att veckorna bara rusar fram. Det var inte länge sedan som jag tyckte att det var jättelångt kvar till jag skulle åka till Sverige. Nu är det mindre än tre kvar tills det är dags att sätta sig på flyget. Just det där med flyget ser jag inte fram emot men jag ser verkligen fram emot att träffa en del vänner som jag inte träffat på åratal 💕

Den här veckan är det mycket både på To Do listan och i kalendern. En hel del adminjobb, klipptiderna, ett mingel och en hel del annat så veckan kommer nog rusa fram. Jag ser både fram emot och är lite ”nervös” för klippningen på torsdag.



Det där med dåligt samvete. Ibland kan jag känna ett litet styng av dåligt samvete för att jag skapar ett nytt hem – för att jag både trivs och tycker att det är roligt att göra det. På det rationella planet förstår jag hur dumt det är men man är ju inte alltid rationell. Det innebär ju inte att jag inte tycker att jag tycker att det är roligare att göra det ensam, sörjer mindre eller vad det nu kan vara. Det innebär att jag tar mig vidare och skapar förutsättningar för att må bra.

Jag känner inte på något sätt att jag måste förklara det. Inte för någon annan än för mig själv. Inte hela tiden utan ibland när det där stynget kommer. Den vanligaste känslan har ingenting med dåligt samvete att göra utan en sorg/önskan att Thomas också fått vara med på stranden med hundarna på kvällarna, att vi tillsammans hade kunnat gå ner och äta en gambas pil pil eller den supergoda gambas salladen. Att han fått vara med och greja här men framförallt fått ett längre liv ❤️



Någonting som jag verkligen saknar här är torgförsäljningen av blommor. Grönsakerna känns det som om vi har även om det är genom grönsakshandlare med egna ”hål i väggen” utspridda över hela stan. Men blommor är det inte mycket av. Visst finns Fransyskan men det är ju inte direkt runt hörnet och så finns butiken intill tobaksaffären där jag köper snus men deras utbud är vare sig stort eller särskilt kul. Men det är ett i-landsproblem, eller rättare sagt inget problem alls men jag saknar Hötorget, Östermalmstorg och liknande ställen.



Något som i allra högsta grad är eftersatt är mina hudvårdsprodukter och smink. Det måste vara en del av ”Operation Snygga till Eva” att skaffa rätt och bra produkter. Inte hundra produkter för jag kommer aldrig få till det med långa och utdragna rutiner vid bedtime eller lägga massor av tid på att sminka mig.

Jag ska rensa sminkväskan och slänga iväg sådant som hängt med lite för länge och se vad jag behöver köpa nytt. Det är inte mycket utan det är främst ansiktsrengöring, dag- och nattcréme och handkräm som är prio. Upptäckte häromdagen att mina händer ser ut att vara hundra år. Nu överdrev jag såklart men de ser väldigt rynkiga ut. En genomgång och uppdatering behövs helt enkelt,

Prisspannet är otroligt när det gäller både smink och hudvårdsprodukter- framförallt det senare. En nattcréme kan ju kosta flera tusen och det är möjligt att de är otroligt bra men jag skulle inte lägga så mycket pengar.



Apropå pengar.. Blondinbella och pojkvännen fyller år dagarna efter varandra och i år var det 31 respektive 54 år som firades. Inga dåliga presenter.. Blondinbella fick Manolo Blahnik skor och två par örhängen för sisådär 25 – 30 000 kronor och hon i sin tur gav honom en kamera, objektiv och något annat för sisådär 60 000 kronor (!!) Möjligt att hon tycker att hon lever ett ”normalt” liv men presenterna kanske inte riktigt kan anses vara normala för en vanlig födelsedag….



Alla de böter som utfärdades under det nationella nödläget våren 2020 ska återbetalas pga juridisk terminologi.. Det var 1 142 127 böter a diverse olika belopp mindre i kassan..



Jag har ju som jag tidigare skrivit om bestämt mig för att sluta med det där extrapasset i butiken på tisdagar som jag skulle ha över sommaren. Anledningen är att jag inte hinner med eftersom jag har annat att göra och även om det inte är så många timmar blir jag uppbunden.

Problemet är att butikschefen ju gick på semester och inte har läst ett enda meddelande under hela semestern.. och i morgon är det tisdag. Dessutom kommer hon inte tillbaka idag utan i morgon = väldigt svårt att hitta någon ersättare.



Det är ju inte mitt ansvar men ändå sitter jag här och tar just det. Jag kan inte jobba imorgon annars hade jag väl varit ”snäll” och gjort det men nu har jag kontaktat Kawhtar för att kolla om hon är tillbaka i Marbella och om hon kan/planerar att jobba i morgon. Hade tur så nu tar hon passet – annars hade jag säkert lagt mer tid på att hitta en lösning. Det gäller inte bara mig men ibland kan

Det är för mig helt obegripligt hur man kan gå på semester i tre veckor utan att läsa ett enda meddelande. Framförallt när man bara har volontärer som jobbar i butiken. Hon har förvisso hänvisat till butikschefen i San Pedro innan hon gick på semester men det har inte varit någon direkt synk mellan dem innan.



Idag blir det riktigt traditionell svensk husmanskost efter ett recept av Fredriks Fika. Han kallar det för Farmors Gryta eller något liknande. Otroligt lätt att göra och jag har pressad potatis och mycket tomater till.

Tror att jag ska göra en lite större lasagne på torsdag så kan jag spara och äta på fredag när jag kommer hem från butiken. Thomas och jag gjorde gemensam lasagne ett antal gånger och fick till en riktigt god version. Han gjorde bechamelsåsen och jag köttfärssåsen med färska och lite syrliga tomater. Har med andra ord aldrig gjort någon bechamelsås men det ska jag väl klara. Finns ju färdig att köpa men det är väl lite trist tycker jag.



Känner mig lite frusen vilket är lite udda eftersom det är allt annat än kallt. Har iofs morgonsol så då blir det lite ”kallare” inomhus på eftermiddag/kvällarna. Får bli många kvällar med alla de ljuslyktor som jag hittat i lådorna från lagret i Magna. I morgon, på minglet, ska man gärna ha med sig något som vinst i ett lotteri och jag tror att jag ska ta med en liten skål som jag inte riktigt ser när jag ska använda eller kanske några små ljuslyktor för värmeljus. Man måste inte ha något med sig men eftersom det är första gången som jag är med så vill jag gärna ha det.

Imorgon blir det en riktigt lång promenad för hundarna när vi ska gå till deras Hund SPA. Om grönsakshandlarna har ett hål i väggen så är det ungefär så doggisarnas SPA ser ut också. De har såklart ett utrymme där de tvättar och klipper men lokalen är avlång så det ser verkligen ut som just ett hål i väggen. Betalar med andra ord inte för rosa väggar och bling bling..

Vi hörs imorgon!

Kram

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.