Den svåra början….

Hej,

Att ta det där första steget med att börja gå igenom Thomas saker var väldigt jobbigt. Jag var ju ”tvungen” att göra det idag för att få med den där extra resväskan med några kompisar som åkte hem idag. Jag kan inte riktigt förklara men jag mådde lika fysiskt dåligt som psykiskt. Jag var precis helt slut när jag skulle jobba och höll mig mest i ”lager/kontorsdelen så fick Coral och Marta säga till mig om det var något de behövde hjälp med. Nu är dom ju så himla duktiga så det gick bra utan mig.

Lotta kom förbi och lämnade en liten present i form av sådana där små ”rör” med olika parfymer. Hon prenumererar på den där parfymtjänsten Sniff där man får olika rör med parfymer varje månad. Ett sätt för att hitta favoriter och kunna köpa större flaska eller byta hela tiden om man gillar det. Jätteglad blev jag hursomhelst för mitt förråd av parfymer är inget att skryta om.

Eftersom det var så tungt det här med Thomas saker inser jag att jag måste ta det i flera olika steg. Att göra andra lite ”roliga” saker emellan annars tror jag att det blir övermäktigt. Det finns ju ett minne till precis varenda grej. Jag tycker därför att det känns fint att de fina sakerna lever vidare och inte bara packas ner i plastsäck och skänks bort.Det hade jag inte klarat. Nu är det givetvis saker som kommer att skänkas bort men aldrig nerknölat i en plastsäck.



Jag hade fel förut om det där med att det nu var utegångsförbud mellan 02.00 och 07.00 eller så har jag kanske inte skrivit det. Nu är det iallafall det.. Det är väldigt varierade när det gäller det här med att bära munskydd. Man ska ju fortfarande ha det om man inte kan hålla ett avstånd på 1,5 meter men det är många som fullkomligt struntar i munskydd och andra som har det hela tiden, oavsett avstånd. Mestadels turister som väljer att inte ha det. I butiker måste man alltid ha det, oavsett typ av butik.



Jag får nästan dåligt samvete när jag känner att det är både skönt och tur att hundarna är hos Sabine i Monda. Men samtidigt så vet jag ju hur känsliga hundar är för att känna av känslor så det är självklart att dom har det bättre där än här. Men jag saknar dem och jag saknar dem som mest när det är dags att gå och lägga sig. De gör att sängen inte känns så tom.

Jag vet att jag skrivit det förut men jag kommer att tjata om hundarna, nu är de mitt allt. Det är inte bara det att de har det roligt och stimulerande där utan det är också en väldigt bra social träning för dem. Att bli bättre i möte med andra hundar. Den träningen är extra viktig för Tintin men även för Karisma. Att se Karisma så nära en chihuahua är ju nästan så att man tror att bilden är photoshoppad.. för är det något de inte gillar så är det den lilla ettriga rasen.

Nu ska jag ta och göra så mycket jag orkar under de här dagarna och med orkar menar jag att jag ska vara försiktig och inte stressa och pressa mig själv att bli klar. Det kommer jag ändå inte att bli. Jag ska också tanka massor av energi. Längs havet, kanske marknaden i Nueva Andalucia, kanske den där räkmackan eller precis det jag känner att jag behöver för att få den där energin.

Jag var nog inte riktigt förberedd på den här känslan av ren utmattning. Men det är ingen idé att analysera den utan det finns bara en sak att göra och det är att lyssna på kroppen. Jag hade nog mer förstått om det var en utmattning i huvudet eftersom mina tankar och känslor har gått åt alla håll och kanter.. men det här är kanske samma sak?



Ibland inser man att tiden går så fort att man nästan blir rädd. Nu har väl jag iofs inte gått och haft så stort fokus på just tennisspelare och när deras storhetstid var men lite koll trodde jag att jag hade. Jag träffade på tennisspelaren Nicklas Kultis dotter häromdagen. Hon var typ 20 år.. Var det så himla länge sedan han spelade tennis så att han har en dotter som hunnit bli 20 år. Jag hade möjligen gissat på 10 år.. men som sagt jag har inte riktigt hängt med och tiden går fortare än man många gånger önskar.



Jag har börjat prova lite med det tobaksfria snuset, dvs det som bara innehåller nikotin. Det är inte så dumt och jag tror att kommer att kunna byta helt i månadsskiftet augusti/september. Sedan får vi se hur länge jag måste hålla fast vid det innan jag byter till det som vare sig innehåller tobak eller nikotin. Det ska ju bara använda under en ”psykologisk” övergångsperiod. Jag ska ju också komma på en tremånaders belöning till mig själv och just nu står sådana tankar inte högt på listan. Men de borde kanske göra, iallafall ge det ett försök.



Innan jag gick och la mig vid tolvtiden igår hade jag tv:n avstängd, det var helt tyst både här inne och utifrån och ett välbehövligt lugn infann sig. Jag blev fullkomligt avkopplad på ett sätt som inte var detsamma som den formen av utmattning jag tidigare känt under kvällen. Jag gjorde en liten lista över To Do’s – inte en kravlista utan saker som behöver göras när jag känner att jag vill och orkar.

Jag fick ett väldigt bra tips av min syster och det är att på To Do listor skriva upp lite ”roliga/bra” saker mellan de andra grejer, som tex lyssna på Sommar, vila en halvtimme, lyssna på bok en en halvtimme eller vad det nu kan vara. På det sättet blir To Do listorna inte bara tvätta, vattna blommorna, städa övervåningen och allt det där som snarare är måsten än roliga.

Förutom att fortsätta med det jag påbörjade igår har jag egentligen bara ett måste och det är att rulla med mig Dramaten till SuperSol och fylla på lagret med dryck. Jag dricker väldigt mycket vilket är jätteviktigt i den här värmen. Dock ingen alkohol, det gör jag iofs i princip aldrig men nu har jag inte varit i närheten av att dricka någon alkohol.

Jag vet inte vad som hänt men de senaste åren har jag börjat må dåligt av att dricka alkohol. Ett glas rött vin och jag är tung i huvudet halva dagen därpå. Ett glas champagne kan funka och möjligen en Frozen Strawberry Daiquri men sedan är det stopp. Gillar inte alkohol och har egentligen aldrig gjort.

Apropå To Do lista så kom jag faktiskt ihåg att gå in till Kinesen på hemvägen från butiken för att köpa klister ✅



Stegen har varierat en hel del det senaste, nu är det iofs inte någon tävling i antal steg utan det faktum att jag vet att mår så mycket bättre med många steg i kroppen. Jag behöver dem för att mota bort ”ångestsorg”. Sorgen försvinner inte av stegen men ångesten som är kopplad till den gör det. Jag tror att jag skulle må bra av ta med mig ryggsäcken, lägga skorna i ryggsäcken och gå barfota i sanden. Inte mitt på dagen utan när folk börjar lämna stranden – det tror jag skulle göra mig gott. Fortsätta som vanligt också men testa barfota i sanden och se hur det känns. Det låter iallafall som om att det skulle kännas väldigt bra.

Kanske avsluta promenaden med en pizza, pasta eller något annat på något enklare ställe utmed strandpromenaden. Det är ju så synd att man inte får ha hundar med sig på stranden, Tintin och Karisma hade älskat det. Det finns vissa stränder där man får ha hundar med det är ju inte direkt några promenadsträckor de ställena. Efter högsäsongen kommer jag precis som så många andra fullkomligt strunta i den där regeln att man inte får ha hundar med sig. Vissa har det nu också.. Vid sina solstolar – galningar kallar jag dem. Oavsett om de lägger hunden en parasoll är det alldeles för varmt för dem att vara på stranden mitt på dagen.



Jag är nöjd med att ha gjort avbrottet i Moa Herngren sviten även om jag kommer att återgå till boken jag inte riktigt kom in i. Boken om Hagen-fallet är intressant. Detaljerad fakta men har iallafall inte blivit för torr eller teknisk men det är sju timmar kvar så det återstår att se. Fallet är ju inte löst så det är en omfattande bok mot bakgrund av det, eller så är det precis det som det inte är.

Tom Hagen har onekligen bett sig mycket märkligt under hela den här tiden sedan hon försvann men om det är något jag själv lärt mig nu är att alla reagerar olika i olika situationer. Det som jag reagerat på när det gäller Tom Hagen är att han visat ovilja att delta i polisförhör och den sidan visade han upp redan tidigt efter hans frus försvinnande. Om Thomas, min Pappa, syster eller nära anhörig hade jag verkligen velat vara nära polisen för att på alla sätt kunna veta vad som händer och hjälpa till så mycket jag bara kunde. Men det är jag det och att vi alla reagerar olika har jag lärt mig mycket om nu.


Marängsviss ❤️

Jag kan nästan inte förstå att jag lyckades äta upp nästan hela av den här desserten plus en cappuccino efter en hel portion wienerschnitzel. Det måste bero på att jag trivdes så bra i sällskapet under kvällen så att jag på det sättet fick aptit. Dessutom blev det som ett minne av Thomas med desserten, det var ju hans favorit så jag åt för honom också. Jag vet inte när jag kallade Thomas för Thomas i bloggen senast, innan det som hände. Jag kallade ju honom alltid för T och hundarna alltid för doggisarna men det har känts som om det var på vår tid.

Doggisarna har jag ju skrivit några gånger och kommer säkert övergå till det fullt ut snart men att byta Thomas till T kommer av en oförklarlig anledning nog att ta längre tid. Varför vet jag inte, han är ju fortfarande T för mig och det är ju inte ”fult” att fortsätta kalla honom för det jag kallat honom för här i evigheter. Men det känns så förenklat, jag kan bara inte förklara varför det inte känns rätt. Det behöver inte kännas rätt, jag behöver inte kalla honom för T förrän jag själv känner att det är rätt för mig. Det är så märkliga saker som känns rätt respektive fel – omöjliga att förstå men heller inte nödvändiga att förstå.


Inte den roligaste man sett och rätt så torr..

När jag vaknade i morse kände jag mig rätt så okej så bestämde mig för att trots värmen åka till marknaden i Nueva Andalucia. Det är en liten bit att gå ifrån själva torget som är själva mittpunkten i Puerto Banus – Plaza Antonio Banderas. Om jag vore honom skulle jag vara lite deppad över att de givit just den platsen hans namn – fulare, tråkigare och sterilare torg får man leta efter. Man får gå under en bro med extremt smala trottoarer så gäller att inte svaja till. Nu en marknadslördag är det ju väldigt många som går där och många som kör så hastigheten är inte så hög men jag är förvånad att det inte händer fler olyckor på nätterna. Då vinglar många och bilarna kör fortare..

Många stånd med allt mellan himmel och jord, mycket kläder, väskor, smycken men även en massa annat. Det blev lite inköp – lite små grejer till mig själv och några presenter att ha med till Sverige.

Nu blev äntligen det där besöket på det svenska bageriet av. Lyckades få den sista räkmackan.. dom har inga bord inne förutom några barstolar så satte mig ute. Kanske skulle sparat den där räkmackan till något annat tillfälle.. det hade blåst upp rejält och att äta i blåst är inte ”fem plus” och det var räkmackan heller.. Den var väl sisådär en trea så okej men inte topp. Nu har jag hursomhelst varit där och kan sätta ✅ på det och på räkmackan.


Det blir ett lite kort inlägg idag.. Sitter i soffan och kan bara inte förstå varför tv:n inte har någon wi-fi koppling.. iPad har det och likaså den svenska men fortfarande heller inte inte den spanska. Den spanska trodde jag ju (efter att ha googlat) hängde ihop med att telefonen givit upp.. Fullständigt oförklarligt är det iallafall – även för dem som inte är lika otekniska som mig.

Kram

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.