Wienerkorv & Tack….

Hej,

Då går jag in i en ny vecka. Blir det lättare vecka för vecka? Nej, inte vecka för vecka som om det skulle följa någon skala eller mönster men visst finns det fler tillfällen då jag känner mig okej nu än vad det gjorde för några veckor sedan.

Det känns skönt att ha bokat flygbiljetten till Sverige och jag har också pratat med Sabine om vilka datum de ska vara där. Det blir skönt och kul för dem att komma dit ett tag. Det är dessutom en bra hundträning för dem att vara där – att lära sig socialisera ordentligt med andra hundar. Det är något med det där som jag inte förstår, vissa hundar kan passera förbi utan notis medans andra får dem att rycka i kopplet och uppföra sig dumt. Är det som med människor att vissa hundar har en sämre ”aurora”, utstrålar sämre energi? Hursomhelst så blir de bättre och bättre och det blir nog ytterligare framsteg efter nästa vistelse hos Sabine på hundhotellet.

Jag hade ju, som jag skrev, rätt mycket ångest igår. Att promenera bort den i den tryckande hettan kändes inte så lockande så jag blev hemma hela dagen. Fixade lite praktiskt och sakta minskade ångesten. När det svalnat kopplade jag hundarna och så gick vi ner på strandpromenaden. Det bästa vi vet – alla tre. Jag åt den där supergoda salladen, hundarna låg intill och tittade på folk som gick längs strandpromenaden.

Vågorna rullade in och det fläktade skönt. Det blev en del steg igår då iallafall fall men bara runt 6 500 men de hjälpte så att jag kände mig väldigt mycket bättre när jag kom hem. Så det blev trots allt en okej dag och det som i stor utsträckning gjorde det var att jag tog den där promenaden med hundarna, att sitta på en servering med dem under stolen och titta på människorna som passerade förbi. Det får mig att må bättre när de har det roligt.

Dom cyklar ju som dårar på strandpromenaden.. som tur är så är det inte så många som cyklar men jag tycker att det borde vara förbjudet. Det var en idiot igår som nästan körde på Karisma, nu var det inte millimeter nära men nära. Jag vågar inte ens tänka tanken på att han kört på henne med sin sportcykel i den farten. Det jag vet är att jag hade fått urkrafter och för första gången i mitt liv tagit till fysiskt våld.

Apropå vågor som rullar in.. Har ju tidigare skrivit om cikadorna. Att de förra året förde ett öronbedövande ljud och att de som kommer upp ungefär var tjugonde år måste ha kommit ett år för tidigt. Att jag i år inte hört dem överhuvudtaget.. förrän idag. När jag var ute med hundarna på förmiddagen så gick jag på en gata som har ett stort angränsande och vildvuxet område och därifrån hörde jag dem. Inte öronbedövande utan precis så där vackert som det ska låta.



Den här bilden dök upp idag när jag sökte efter en bild i den foto app jag använder. Stannade till vid anblicken eftersom jag tycker att det är en otroligt vacker bild – på alla sätt.

Stannade också till och började tänka på budskapet. Det väldigt viktiga budskapet. Den ena tolkningen är att vi ska komma ihåg att säga de saker vi vill när vi kan och har möjligheten. Den andra tolkningen är att det näst bästa alternativet är att skriva ner det. Kanske får man möjligheten att ta upp det längre fram, när omständigheterna passar bättre eller så får man inte det och då kan det vara väldigt mycket värt för dem som finns kvar.

Jag väljer att se det i kärlekens och vänskapens tecken. Vad någon betytt för en, vad något någon gjorde betydde. Inte att skriva ner det som är sårande och som bara blir en lös ände. Det är nog i väldigt få fall det kan vara givande.



Hur är det med mig själv? Är det något jag känner att jag borde ha sagt till Thomas, som jag ångrar att det aldrig blev sagt. Nej, det är inte. Men jag har känt (även före den här bilden) att jag nog inte varit bra på att säga och visa t ex vad jag uppskattar med någon. Jag fick en sådan känsla för ungefär två månader sedan – att jag faktiskt aldrig på riktigt sagt till Pappa hur tacksam jag är för den trygga och stabila uppväxt jag haft. Att jag alltid känt att de funnits där. Givit mig och min syster både kärlek och möjligheter. Om du känner på samma sätt för dina föräldrar – berätta det. Ta inte för givet att de ”fattar” det och även om de gör det så kan man aldrig visa uppskattning för många gånger.

Jag vill också säga ett stort tack till alla er som på alla möjliga olika sätt hört av sig – det betyder så mycket mer än ni kan tro att veta att ni tänker på mig ❤️



Ta inte heller för givet att alla i din omgivning som är viktiga för dig förstår det fullt ut. Kanske både vill och behöver de höra det också. Det handlar inte om att köpa blommor och presenter eller en lång utläggning. Några korta ord är precis det enda som behövs.

Jag har inte varit dålig på det här för att jag tagit allt och alla för givna. Jag har bara inte alltid tänkt på det lika mycket som jag kanske borde. Tänkt på det har jag utan jag menar det där steget längre.. att faktiskt säga det.

När man går igenom en sådan här livskris som jag är precis i början av nu så reflekterar man väldigt mycket och man får snabbt helt nya perspektiv. I stort och i smått.



Sommarprogrammet med Jonas Karlsson är ett av de som jag satt upp på ”måste” listan. Jag vet egentligen inte vad jag har för förväntningar- inga helt tydliga iallafall. Det kan vara allt ifrån ”lite konstigt” till väldigt intressant, det är väl ungefär så jag har tänkt. Men oavsett hur programmet än skulle vara så skulle det aldrig förändra min bild av att han är Sveriges bästa manliga skådespelare, har jag också tänkt.



Det är riktigt varmt i dag också. Det var några dagar sedan som jag satt på balkongen, lyssnade på Sommar och fick lite sol på mig. Kanske blir det i morgon för idag har jag fixat lite här hemma och med annat som behöver göras. Behövde även fylla på lagret med dricka så jag tog Dramaten och rullade i väg till SuperSol. Ibland får man något som man vill ha hela tiden, håller i sig en tid och går sedan över. Bortsett då ifrån min Coca-Cola som hållit i sig 40 år eller så ☺️ Nu är det Minute Maid citron, bara just citroner och vatten. Jag ska kolla idag om det finns någon mer smak av dem som jag kan testa och kanske variera med.

Drog mig lite för att ge mig iväg idag på grund av värmen så jag fixade allt det jag kunde hemma först innan jag gick.. Men det var 30 grader då också och jag ville inte vänta till kvällen, men det hade jag definitivt fått göra utan min Dramaten. Jag har så dubbla känslor för den. Jag hatar den för att jag behöver ha den i mitt liv. Jag älskar den för att den gör allt så mycket lättare. Hade behövt släpa tunga kassar och behövt gå fler gånger utan den..



Det var vare sig Ernsts wienerkorvar eller någon ”avancerad” tillagning men det var trots det ännu bättre – det var första gången som jag kände någon form av hungerkänsla så där mitt på dagen. Perfekt med andra ord att jag nu varit i Svenska butiken så att jag har två paket wienerkorv, Bullens pilsnerkorv (barndomsminnet från Mormor ❤️), två burkar köttsoppa, knäckebröd, Västerbottenost, prickig korv och läs nu Pappa och syster: Kalles kaviar så att jag kan ta tag i att äta ägg.



Det blev inget tv-tittande igår men ikväll tror jag att det blir det.. Ett öga på Lotta på Liseberg och TV3 dokumentären I huvudet på en gärningsman. Har hört om just det här fallet i podden Rättegångspodden och det är ett fall som man blir både illa berörd av och inte heller kan förstå hur den här personen kunde komma undan så lindrigt.

Apropå att komma undan lindrigt så måste nog Allra grundaren Alexander Ernstberger känt sig väldigt säker på att bli frikänd, eller iallafall övervägande säker. Jag läste att han och hans fru nu väntar deras andra barn.



Riktigt så här fin var inte min köttsoppa från Findus – men strunt samma.. Mat två gånger i dag är ett riktigt framsteg. I morgon ska jag ge mig på de viktiga äggen och lite knäckebröd med Västerbottenost innan jag åker och jobbar.

Inga ärenden innan utan om det är något jag eventuellt behöver så tar jag det i anslutning till att jag jobbar. Klister behöver det så ett besök hos Kinesen blir det..

Bortsett ifrån det positiva med att jag ätit så mycket bättre är att vi ångesten från igår var helt borta. Inte sorgen på något sätt – men ångesten. Att både ha sorgen och ångest gör inte att det blir dubbelt så jobbigt, det blir långt mer än så.

Nu hoppas jag att det blir på samma sätt i morgon..

Kram

2 reaktioner på ”Wienerkorv & Tack….”

  1. Kämparnas konung tycker du är så duktig och försöker få till en vardag , min systers man har det väldigt jobbigt och vi går nu in på år två vi pratar med varandra varje vecka jag försöker få honom att orka framåt det tar tid han har väldigt svårt att ta sig för . Vi har pratat om dig och din situation det hjälper lite att få höra hur andra tar sig framåt , berättade om när du köpte Tagetes blommor för att Thomas tyckte om dem , min syster älskade trädgården och nu är den helt förfallen han har jätte svårt att ta tag i den han tyckte det var så fint gjort att du köpte blommorna och han fick en liten kick framåt vem vet han kanske orkar ta tag i rabatterna . Kram finaste Eva

    1. Det är svårt och det är olika för alla men jag tror att det enda sättet för alla är att ta sig för saker. Det avleder tankarna och gör att man kan få lite energi. Det kan också göra att man blir lite tröttare så att man sover bättre. Han kanske har någon kompis som kan hjälpa honom att komma igång med trädgården en gång för alla så att han sedan känner att han ”måste” hålla efter. Eller en gemensam trädgårdsdag till hennes minne som man grillar eller så i anslutning till. Men det absolut bästa rådet jag har är att om han inte har ett husdjur, en hund som ger så mycket kärlek och energi genom promenader etc. Om det inte funkar med jobb eller hunddagis så är katt ett alternativ men det är inte alls samma sak. Hälsa honom ❤️

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.