Jag & sömntabletten…

Kan ju inte ha undgått någon med mitt sömnstrul – tänkte ta en sömntablett för att försöka få ordning på det (igen). Tog en halv, det skulle jag inte ha gjort. SOV och det alldeles för länge. Kände mig mig dessutom mosig i huvudet när jag väl vaknade så nu blir det INGA mer sömntabletter, Punkt.

Söndags- och semesterångest….

Söndagsångest är väl en sak.. Men många känner nog av den lite men fullt hanterbart. Sista semesterdagen är det lite värre med, speciellt efte den här fantastiska sommaren med sol & värme vi inte sett på 260 år.. En hel del har nog börjat jobba i dag men tipsen kan duga ändå (och så kan man komma ihåg till tex julledigheten och kommande semestrar..

Gilla läget.. Det är bara att acceptera att det är dags att börja jobba igen. Ingen idé att gå och gnälla över det – var glad att du har ett jobb tex.

Skaffa kontroll direkt så att du inte hamnar i stresscirkeln med kontorets stökigaste skrivbord. Se till att ha en bra planering..

Ställ om semestervanorna några dagar innan det är dags att börja jobba. Inga långa vinkvällar med sovmorgnar ända till söndag.. Ta någon förberedelsedag – kommer hjälpa jättemycket!

Om det är möjligt – börja jobba onsdagen. Det var Christina Björck fd personalchef på Cloetta som lärde mig det tipset. Efter ett gäng lediga veckor känns det så mycket bättre med tre arbetsdagar istället för fem. Samma sak om du är ny på jobbet, det är rätt tröttsamt med alla nya intryck då..

Två tips i ett, umgås med kollegorna på lunch och fika (jo, du har tid) och tips två är att planera in något roligt till helgen som man kan se fram emot.

Perspektiv

Om man som Gunhild Stordalen har en både ovanlig och obotlig sjukdom så är sista semesterdagen ångest inte något man borde vare sig ha eller fundera över. Men Gunhild kämpar på och arbetar för att vår miljö ska räddas, vår mat ska bli bättre mm. Hon är verkligen en kvinna att imponeras av.

Hon lever tillsammans med Petter Stordalen och de gifte sig 2010. Men han fick kämpa för att få henne på fall. Hon imponerades inte av hans förmögenhet och inte av honom heller till en början. Men han gav inte upp och finns nu vid hennes sida både vad gäller hennes hälsa och med allt han kan göra för att stötta hennes arbete.

Rastlösa

Läste en krönika av Karin Lennmor som förundrar sig över ovan familjs rastlöshet.. De har bott på rätt många ställen de senaste åren.. mellan raderna kan man utläsa att krönikören undrar om Madeleine vill bo så långt från mamma, pappa, syskon & syskonbarn.. Ja, det är ju inte en helt dum undran

Nu är jag trött!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *