..utseendefixerad en liten stund i den här bloggen. Bläddrade igenom en Svensk Damtidning och såg att Marianne Bernadotte fyller 90 år.
90 år! Tänk om man får se ut så när man är 90, om man nu blir 90 förstås. Men jag skulle nöja mig att se ut så även vid 75 eller så.. Fast å ena sidan så har man ju ingen aning om hon ser ut så på naturlig väg eller om hon fått diverse hjälp på traven. Då kommer jag oundvikligen in på frågan om det är ok att ta hjälp av botox, ansiktslyftningar eller vad det nu må vara för olika typer kirurgiska ingrepp eller det kan ju vara åtgärder som inte kräver kirurgiska ingrepp som hjälper till att ”stoppa” åldrandet utseendemässigt.
Det där med botox har gått sjukt långt ner i åldrarna, när jag jobbade på Wallmans var det både en och annan typ 25-30 åring som la massa pengar på botox. Har dom ens hunnit få rynkor eller var det i förebyggande syfte, jag vet inte. Men jag vet att jag tycker att det är lite väl tidigt att börja i den åldern..
I övrigt har jag inga synpunkter utan tycker att det är upp till precis var och en att bestämma om de vill göra en ansikts-lyftning eller vad det nu må vara. Jag behöver däremot inte alltid tycka att det är snyggt. En del kan inte sluta i tid och ser till slut fullständigt onaturliga ut, om de själva tycker att de mår bra av det har jag ingen rätt att ha någon synpunkt tycker jag. Samma sak gäller de som jag tycker gräsligt fula uppblåsta läpparna så att de nästan ser ut som ankor eller jag vet inte vilken liknelse som är bäst. Men vi får hoppas att de själva tycker att det är snyggt och att de trivs med det.
Själv har jag inte gjort några ingrepp på något sätt, men vem vet det kanske kommer en dag när jag vill göra det. Än så länge håller jag mig till att gå på typ allt om hur man ska få den mest silkeslen hyn, cremen som motverkar rynkor, ja ni fattar – allt..
Glöm inte heller mascaran som ger dig otroligt vackra ögonfransar (hur jag nu ens för en sekund kan tro på det med tanke på mina taniga ögonfransar), underlagscremen som är som en askunge-créme, you name it. Jag köper självklart inte allt, då skulle jag vara ruinerad men jag går nog på lite för mycket trots att jag innerst inne vet att resultatet inte kommer bli det utlovade..
Men det gamla ordspråket får väl anses vara sant, i alla fall i det här fallet, ”Det sista som lämnar en är hoppet”
Kram