När vi höll på och flytta för några månader sedan passade jag på att gå igenom massa gamla kartonger. Ni vet sådana där som bara hänger med från flytt till flytt fastän man inte riktigt vet varför för man packar aldrig upp dem.
Hur som helst så hittade jag en kartong med gamla brev, dagböcker och massa annat. Kunde inte låta bli att ta en paus och läsa lite i de där gamla dagböckerna. Killar hit och killar dit, olycklig kärlek och jag vet inte allt. Det som man då tyckte var en smärre katastrof tar man med en klackspark idag. Lite olika ”bästisar” som man hängt med under åren och några av dem har jag fortfarande kontakt med. Mycket kul har man i alla fall hunnit med kunde jag konstatera trots en och annan på distans olycklig kärlek..
Glömmer aldrig när vi skulle testa det där med alkohol första gången, som de flesta andra var det ”häxblandning” som gällde. Pappa reste mycket i jobbet så vi hade ett välfyllt barskåp varifrån vi tog en liten skvätt här och där så att det inte skulle märkas. Vad jag däremot aldrig kommer vare sig förstå eller göra om är att vi oxå slog i rödvinsvinäger. Trodde väl att det var någon slags vin antar jag, gott var det inte men vi höll god min och drack upp vår häxblandning för nu skulle vi ju ju ha kul. Det hade vi säkert, jag minns inte men däremot minns jag hur otroligt dåligt jag mådde dagen efter.. Så de häxblandningar som tillreddes efter den första gången var garanterat fria från rödvinsvinäger men inte speciellt goda de heller..
Under åren vi hängde på Bobbadilla och därefter Village drack vi däremot aldrig för då fick man inte komma in och den risken vågade vi ju definitivt inte ta – det hade inte bara varit en smärre katastrof utan en ”major” sådan.
Det blev ett kul avbrott i den alltid så jobbiga & tråkiga flyttpackningen. Mycket kul man gjort som man glömt och en del galna saker som tex när jag var på en fest där jag inte kände så många och alla var fulla och förde ett herrans liv. Alla utom katten som låg och tryckte rädd under en säng. Fulla människor kan göra dumma grejer det vet alla och att leka med en rädd katt är en dålig idé om jag är i närheten. Hittade en kattbur och stoppade helt sonika in katten, döpte den till Maja och gick hem. Sedan bodde den med mig i ett gäng år. Hörde aldrig av honom som ägde katten…
Men är säker på att han överlevde och att Msja fick ett bättre liv.
Kram