En del har 5 000 vänner på Facebook och en del har inga alls, lite skillnad mot den riktiga världen.. Många har säkert många vänner, ännu fler de känner och en jäkla massa bekanta.
Äkta vänner däremot är det nog så att de allra flesta har i väsentligt mindre utsträckning än de övriga kategorierna. I framgång är det många som vill vara vän men när det blir jobbigt eller svårt så är det bara de äkta vännerna som finns kvar. Läste någonstans att det är inte svårt får en person att finna hundra vänner men det som räknas är den vännen som står kvar när det är 100 personer emot en. Nu gäller inte det mig så misstolka inte det…
Hur som helst så kan jag nog säga att jag känner en del människor, har en massa bekanta men dem som jag räknar till min äkta och riktiga vänner är inte så många. Det tar tid att bygga upp den tillit, förtroende och allt annat som krävs både för att vara en äkta vän och för att kvalificera sig som en för mig.
Dom som blir mina äkta vänner är jag nog beredd att gå både genom eld och vatten för så länge jag känner att det är ”ömsesidigt” Att man inte bara är en god vän när man behöver hjälp, råd eller vad det nu kan vara och det är då man hör av sig. Visst kan det vara så ibland, vi har alla mycket på agendan och det är lätt att glömma bort att höra av sig och inte tänka på det så mycket. Äkta vänskap måste kunna tåla det också, att man inte alltid hör av sig och inte alltid finns till hands. Det viktigaste är att man vet att de finns där när man verkligen behöver dem och att det man pratar om stannar där. För varje år som går så blir tillit allt viktigare för mig.
Glad är jag i alla fall att jag har en handfull personer som jag kan kalla äkta vänner, i vått & i torrt, även om jag saknar en av dem lite grann just nu…
Kram & sov gott!