Livet är inte svart eller vitt…

image
Älskar Zebror, är det för att de är annorlunda, ”vågar” vara sig själva, påminner om att livet inte är svart eller vitt? Inte vet jag vad anledningen är men det spelar ingen roll, precis som med människor vissa tycker man mer om än andra utan att man egentligen kan säga exakt varför. Det bara är så…
Vissa tycker man om för att man har kul ihop, andra för att de är annorlunda och därmed berikar på något sätt, andra för att de alltid ställer upp i vått och torrt, andra för att de är bra bollplank men det viktigaste är ändå personer som man kan känna att man kan lita på, i vått & torrt.

Det innebär inte att de alltid håller med dig, det innebär att de bryr sig tillräckligt mycket om dig för att orka bry sig, sätta sig i situationer och komma med kloka råd, utmana och inte slentrianmässigt hålla med. Det är vad jag kallar äkta vänskap. För precis som Zebror så är vare sig enskilda händelser, situationer eller livet i sig själv vare sig svart eller vitt, utan en mix av båda… Tror att vi alla skulle må lite bättre om vi i livet tänkte lite mer på Zebror, när man blir arg på någon, irriterad eller vad som helst. Tänk på att det finns två sidor av allt, ta tiden att åtminstone försök förstå varför den här personer gör som den gör så blir det både lättare att hantera och i vissa fall konfrontera. Självklart finns det saker i världen som är bara svarta och inga ursäkter finns för agerandet men i vårt lite enklare vardagsliv så gör det oftast det.

Som tur är så blir vi med åren lite bättre på att hantera det här med att allt inte är antingen svart eller vitt, som tur är. Antalet människor med för högt blodtryck hade nog sett annorlunda ut om vi tänkte lika svart/vitt som vi gjorde i typ 25-årsåldern.

Man kan oxå använda Zebran som förebild att våga vara annorlunda, dvs sig själv och inte vara & göra som alla andra. Efter att ha lyssnat igenom Weeping Willows nya skiva Time has come (än så länge är favoriten (We’re in) Different Places). Så jag tänker börja morgondagen med att skicka ett sms till Magnus Carlson i Weeping Willows och fråga om de kan spela lite på mitt kalas (om det nu blir något). De kan de troligen inte pga turné och annat, men om jag bara det för givet och inte ”vågar” ställa frågan så kommer jag ju aldrig veta om min favoritsångare alla kategorier kunde ha ”förgyllt” min fest med sin röst & några av de bästa/vackraste låtar jag vet. Han kan ju inte mer än att säga nej…

Hälsar en morgonpigg Zebra som nu ska försöka sova 2 timmar till innan strandpromenaden med Emile…

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.