Djur & Människor

imageimage
Vi har alla genom våra personligheter och karaktärsdrag liknelse med något djur. Om vi bortser från tex svin, grisar & ormar så är det oftast, i alla fall delvis, lite charmigt att tänka på olika personer som olika typer av djur.

Vissa personer liknar hundar, trofasta och lojala men beroende på art kan det även finnas en massa olika personlighetstyper. Ettriga, beskyddande, skälligs, ja listan kan göras lång.

Själv inbillar jag mig mest vara lik en katt. Om man bortser från smidigheten då som jag lärde mig igår. Men i övrigt så kan jag se flertalet karaktärsdrag från katter i mig själv. Inte så charmigt alla gånger tyvärr. Katter är ju egensinniga och går gärna sin egen väg, har hög integritet, tillgivna fast bara på sina egna villkor, sociala när de känner för det och lojala så länge de tycker att de vill vara det. Om man bortser ifrån att jag inte flyttar till grannen om jag tycker att de har godare mat och lite andra egenheter så har jag nog en del av kattens karaktärsdrag i mig. En mindre charmig kattegenskap som jag nog i alla fall ibland har är att jag vill ha uppmärksamhet och ”ompysslad” när det passar mig, annars kan jag klösa till lite sådär utan förvarning. Inte alltid, men ibland, för vi har ju alla våra både bra och dåliga dagar oavsett vilket djur vi liknar mest.

Om man då tänker på personer man mött så har man ju råkat ut för att stöta på både ett och annat svin och en och annan orm. Men hur många har stött på ett Lama-djur i egen hög person? Det har jag kan jag berätta, i alla fall ett tillfälligt sådant. Der var på Hasse Wallmans 75-årsdag, en söndag & ett kalas som kommer gå till historien. Ingen som var där kommer nämligen att kunna glömma regnet som öste ner från morgon till kväll och då menar jag verkligen öste ner… De tillfälliga stunder då det inte ösregnade så duggade det, garanterat regn hela i någon form från start till slut. Utomhuskalas var det ju självklart oxå, i ett hastigt uppställt tält utan någon som helst värmekälla. För Hasse hade nämligen varit helt övertygad om att när det gällde vädret på hans födelsedag så hade han ”tumme med Gud” Antingen hade Hasse fel eller så hade Gud blandat ihop dagarna för någon tumme med Gud gällande vädret fanns det inte tillstymmelse till.

Hur som helst, usla förutsättningar kan förena och skapa trevliga & minnesvärda kalas ändå. Det på just det här kalaset som jag träffade på en person som åtminstone tillfälligtvis identifierade sig med just ett Lama-djur.
Hasse har några stycken i sin trädgård, ser lite udda ut med ett par lamor sådär mitt i skärgården. Den första hamnade där tack vare en hästaffär där Hasse och säljaren av hästen inte kunde komma överens om priset. Laman på köpet blev någon slags kompromiss och vad ingen då visste var att laman var gravid så vips hade Hasse två lama-djur i trädgården.

Vid ett av de få ösregnsuppehållen passade de flesta på att sträcka på benen och promenera runt på Hasses stora vackra skärgårdstomt. Så även vi, man stötte på någon man kände stannade till någon minut och pratade och gick vidare. Det var inte ett Garden Party man gärna stod still ute i för länge pga regnet. Tror att det var två personer av alla typ 200 gästerna som hade valt rätt skor för vädret, jag & Peter Jöback:)

Efter en stund stötte vi på Claes & Monica Elfsberg, inte några vi känner på något sätt, men har i många år klippt mig hos Jenny som är frisör på Monicas salong. Vi stannade till och pratade lite artigt sådär och Claes berättar att de precis gått förbi lamorna och att spottade hela tiden och något mer kring det som jag minns. Sen tystnar han i en sekund och säger sedan; jag tror jag känner mig som en lama. Tystnad. Jaha säger jag, brukar du också spotta hej vilt och på alla du träffar eller på vilket sätt känner du dig som en lama? Herregud tänkte jag, vad sa jag. Jag känner honom inte, han fattar kanske inte min humor den ibland allvarlige Mr Rapport. Han tittade på mig, skrattade till och sa något i stil med att när han tänkte efter så visste han nog inte riktigt varför han hade känt sig som en lama. Tur var väl det, hade ju varit jobbigt om han gått omkring och identifierat sig med en lama, för dom verkar rätt osociala & snygga är dom inte heller:)

Kram

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.