Dagboken & Krabi….

Mätt som en jag vet inte vad igår kväll.. soff-häng och bra bedtime.. Onsdagarna som var veckans bästa tv-kväll har blivit typ den sämsta sedan Sveriges Mästerkock och The Apprentice är slut..

Lite halvdan nattsömn med för mycket lyssnande och har uppenbart spänt mig under natten = stel som en pinne när jag vaknade men det går alltid snabbt över..

Har kollat upp busstiderna och kommer att åka runt halv fem om dom inte ringt.. Då hinner jag och fixa det jag ska fixa och hem i god tid innan semifinalen ✨


Idag blir det något helt annat och snarare ett minne än något från bildarkivet.. När vi hade genomfört delningen av CloettaFazer till ursprunget dvs Cloetta respektive Fazer var jag helt slut (det var jag inte ensam om, vi var många som jobbade som illrar under tiden delningen pågick)..

Thomas och jag bokade en resa så att man skulle ha något som hägrade, något att se fram emot när delningen var klar och den nya organisationen satt sig lite (i mitt fall Cloetta).. Vi bestämde oss för Thailand och där ett ställe vi aldrig varit och vi ville att det skulle vara väldigt lugnt..

Så på vintern åkte vi till Krabi.. till en resort som låg i en lugn vik intill Ao Nang. Det blev lite oroligheter i Thailand innan vi skulle åka men vi resonerade att om det är någonstans man är säker i Thailand så är det på en resort i en vik på en ö..

Vi var där i 2,5 vecka bl a över nyår och plötsligt en dag eller två före nyår dyker det upp en båt och ur den hoppar ett gäng beväpnade män och Thailands premiärminister 😃 Så mycket för att det var så himla säkert i den där lilla viken.. Premiärministern såg vi inte röken av efter det att han klev av båten – antar att han och familjen höll sig i hotellets finaste villa.. Men de beväpnade männen på b la bryggan såg vi hela tiden. Det fanns ingen bilväg utan det var antingen båt eller en otillgänglig promenad runt berget så där stod det med all säkerhet också vakter. Dom stannade inte länge utan åkte igen typ den 2 januari och ordningen blev återställd. Vakter med k-pistar (eller vad det var) är inte riktigt den utsikt jag vill ha från solstolen 😃



Vi åkte in till Ao Nang ett antal kvällar – hotellet hade små båtar som tog oss gäster dit och hem men vi spenderade mycket tid på hotellet och hade det bara bra ✨ Minns att vi hade ett rum där badrummet var i mitten av rummet (och var öppet) så att man låg i badkaret och tittade ut över havet.. OBS! Toaletten var separat 😃

En riktigt bra resa… och kanske ska jag ändå ta med mig ko-tavlan ner i sommar. Vi köpte ju den där.. Den skulle faktiskt kunna funka riktigt bra i gästrummet när jag tänker efter.. Så får det bli ✨

Vet att jag skrivit om det här tidigare.. men ibland är det trevligt att gå på ”the memory lane”..

Vi gick den där otillgängliga vägen runt berget en gång.. Jag tyckte att det var sååå läskigt och var livrädd att sätta fötterna fel etc. Inte för att jag rasat ner 50 meter eller så då men det kändes nästan så.. Jag älskar ju apor.. men helst på lite distans 😊 Inte en centimeter ifrån mig eller på mig när jag går på just en otillgänglig kuperad ”stig” – inte någon gång faktiskt även om jag skulle vilja kunna säga att jag älskar att ha två små apor på axeln 😃



Om det är något som dom ligger efter med här så är det hemsidor.. det är säkert inte så i Madrid, Barcelona och andra större städer men i många andra.. Det dyker upp ett sponsrat inlägg på Instagram och man tycker att det är något fint.. som t ex de här faten.. Man kollar i bion och där finns bara en mejladress och ett telefonnummer.. Så vanligt..

Man är ju bara intresserad av att veta lite mer, inte av att etablera en kontakt så jag är förvånad över att dom inte förstår det och skaffar sig en hemsida. Nuförtiden behöver det ju inte kosta så mycket att få till en hemsida som är tillräckligt okej för att människor ska kunna hitta lite information om priser och annat.. Behöver ju inte ens vara på alla produkter de har men som det är nu lämnar man det bara för man har ju ingen uppfattning om ett fat kostar 25 eller 250 euro..

Upp vid sju efter att nästan gått upp strax efter fem, blev väckt av ett ettrigt skällande..,Inte någon hund i huset utan troligen i huset intill.. inte så långvarigt så i med öronsnäckorna och hoppades på att somna om vilket jag lyckades med..

Bättre väder idag än vad prognosen sa men jag hoppade över solstunden på terrassen.. Det är ju inte som när man åkte på charterresa och var ”tvungen” att ta till vara på all soltid 😊 Kom in två norska kvinnor i butiken i fredags – den ena var brun som en pepparkaka men på det där semestersättet och inte på det sätt där man får lite sol hela tiden.. Tror ni förstår skillnaden som jag menar.. Den andra kvinnan var hyfsat brun också men inte i närheten av den andra.. Det såg hursomhelst ut som om de legat och pressat i två-tre veckor men ta bort veckor och ersätt med dagar.. Dom hade varit på stranden i tre dagar – obegripligt hur man kan bli så brun men hon sa att hon hade grymt lätt för att bli det ☀️ Liiiite avundsjuk blev jag allt 😊



Idag är det ”Dagbokens Dag” Precis som alla småtjejer skrev jag dagbok och jag har även hittat någon dagbok som jag skrev mer sporadiskt från typ 16-17 års åldern.. Men sedan tog det stopp..

Började igen långt senare.. 2014 och då i den här bloggen som jag ju till stora delar ser som min dagbok. Jag kan ju inte vara helt öppen om precis allt i den eftersom jag ju inte har en aning om vilka alla är som läser så jag försöker förhålla mig till att vara personlig men inte privat.. För många är jag säkert mer öppen än de skulle välja att vara men det finns säkert de som tänker tvärtom också.

Jag både måste och vill vara relativt öppen för annars blir det ju inte någon dagbok för mig att titta tillbaka på längre fram. Kommer ju med en hel del annat också som inte alls har med just mitt liv att göra utan är saker jag läst och/eller har någon synpunkt på..

Bloggen har ju, som jag skrivit tidigare, vid några speciella tillfällen fungerat som viktig terapi för mig. Inte minst efter det som hände med Thomas ❤️

Jag vet att jag skrivit det förut men jag känner inget slags tvång att jag måste skriva ett blogginlägg per dag utan jag gör det för att jag vill.. Förr hade jag mycket mindre tid än nu så då blev de klart kortare och ibland mer än ett per dag för de var mer som uppdateringar av vad jag gjorde..

Bloggen har blivit mer personlig med åren och inte lika händelserik eftersom det inte händer lika mycket som när vi hade företag och åkte fram och tillbaka mellan Stockholm och Marbella..

Saknar jag den tiden? Självklart saknar jag den utifrån perspektivet att jag delade livet med Thomas men i övrigt så skulle ”mitten” nog vara det perfekta. Inte så att jag tänker att jag ska starta flera företag och börja åka fram och tillbaka mer så inte mitten av samma saker men i ”aktivitets perspektiv” eller hur jag ska uttrycka mig. Men jag har ju givit mig själv året och att jag ska ta itu med det efter årsdagen. Inte några dramatiska steg till en början men en början..



Kan inte låta bli att tänka på Isabella ”Blondinbella” Löwengrip och hennes blogg. För något år sedan, innan kraschen, var det bara enkelt uttryckt yta kryddat med lögner. Hon hade dessutom ett excel-ark där hon inte inte bara planerade någon slags synk i hennes sociala medier utan också vad hon skulle skriva för att; provocera, manipulera etc. Hon hade t ex en plan att vara trevlig inför en lansering medans hon kunde gå ut med en åsikt hon egentligen inte stod för när hon upplevde att hon inte fick tillräckligt med publicitet etc.

Allt med hennes siffror gällande följare, hela USA grejen och att hon vuxit ur Sverige var så kantad med lögner så att det är obegripligt att hon inte blev avslöjad tidigare. Men så kom kraschen och med den ett ofrivilligt mod där hon tvingades gå ut och erkänna att det mesta varit lögn. Det var modigt men också det enda alternativet om hon skulle ha chansen till någon ”officiell” framtid lite längre fram.

Idag handlar hennes blogg till 80 procent om ett vanligt familjeliv och de resterande 20 med lite lyxiga resor, kläder etc. En blogg som troligen är sann och inte planerad utifrån ett manipulativt perspektiv.



En lång beskrivning som inte alls hänger ihop med mig mer än det sista.. Jag planerar aldrig vad jag ska skriva i förväg.. det bara kommer och det är oftast som om fingrarna skriver av sig själv.. Jag bloggar samtidigt som jag har ett öga på något tv-program jag är halvt intresserad av. Den tar med andra ord inte så mycket tid som man kanske skulle gissa.. speciellt inte eftersom jag inte korrekturläser eller kollar upp rätt efternamn 😃

Det finns såklart delar som jag skriver utan ett öga på tv:n och framför allt under det senaste åren när jag skrivit mycket om Thomas, sorgen och saknaden.

Men eftersom den trots allt betyder mycket för mig så är jag tacksam för att det är så många som väljer att läsa den. Det känns såklart mycket bättre än om jag bara skrivit den för mig själv – så tack till er som läser ❤️



Jag har tagit mig friheten att lägga upp en bild på Ella och några av hennes Instagrambilder. Ella, som gick bort dagen innan min födelsedag.. Bilden har några år på nacken, precis som vår vänskap och åren som gått sedan vi sågs..

Hon var verkligen, för att använda ett gammalt ord, en reko person. En trogen vän, jobbade stenhårt, gnällde aldrig och var aldrig rädd för att säga vad hon tyckte – det är min bild av henne.. Det gjorde också att hon väntade för länge med att uppsöka läkare när hon började få ont. Jag har själv inte pratat med henne om det utan det har jag fått höra via vår gemensamma vän Kattis..

Vi har inte haft någon kontakt på många år mer än genom att vi följt varandra på sociala medier och vetat en del via just Kattis men det spelar ingen roll i sammanhanget. Det är så otroligt sorgligt när människor i ens egen ålder går bort, precis som Thomas – det är alldeles alldeles för tidigt och alldeles orättvist 💔



Måste tänka på något positivt känner jag.. Ikväll får jag inte få för mig att lägga mig ner i soffan och kolla på semifinalen.. då finns det en stor risk att jag både missar Cornelia Jakobs (som är näst sist) och själva röstningsförfarandet och det vill jag såklart inte..

Om man ska lyssna på de svenskar som rapporterar från Turin så finns det inte på kartan att Cornelia inte går vidare.. Hon är tydligen favorit i någon ”Eurovision fan undersökning”.. Om jag fattat det ungefär rätt så har hon 10 procents chans att vinna jämfört med Ukrainas 50 procent så det blir antagligen ingen rafflande röstningsgenomgång på lördag.. But you never know 😄



Det finns människor som får förmånen att leva ett långt liv, för så länge man är frisk och klar i huvudet så är det just en förmån.

Det här är Ana Lopez och hennes familj – hon fyller 100 år idag och har bott i Marbella i hela sitt liv. Självklart var vår borgmästare där och lämnade blommor – hon är överallt och måste jobba mest i Marbella..

Apropå 100 år – när jag skulle flytta hit och hade problemet med aptiten, ätit ett äpple på sju-åtta dagar och sovit på soffan så såg jag allt annat än pigg ut.. Jag var ju dessutom väldigt påverkad av livssituationen i stort så jag såg verkligen sliten ut..

Jag var tvungen att ta viss hjälp med städningen och eftersom tiden för utflytt ändrades med superkort varsel fick Daisy inte ihop det helt så då fick jag kontakt med en Ana..


75-80 år kanske 😃 En app jag testade men inte har..

Hon kom och var till skillnad från mig både pigg och snabb som en vessla. Inte ett ord engelska kunde hon och när jag lite skämtsamt skulle urskuldra mig så sa jag på min halvtaffliga och just då trötta spanska; du får ursäkta att jag inte orkar med men jag är 100 år.. Hon vände sig om direkt och sa: Nej, är det sant! 😂 Jag kan lova att jag genom den reaktionen kände mig som 100 år på riktigt 😃 Men jag såg nog säkert 10-15 år äldre ut jämfört med nu under just de veckorna..

Vi har skrattat åt det efteråt och hon är världens snällaste.. tipsade om Gorillas, sagt att jag kan ringa ”anytime” om jag behöver skjuts till La Cañada eller så.. Men man är ju svensk = man gör inte det 😃



Mycket riktigt.. dom hade inte ändrat till rätt nummer i systemet.. Han skulle gå och fysiskt kolla om det fanns på lagret så att vi kunde bestämma dag för leverans.. Vill ju ogärna sitta hemma en vecka till och hoppas på att de ringer..

En sekund sa han och sedan undrade jag om han gått på lunch typ 😃 Men han kom tillbaka och de hade ett bord på lagret och ska komma med det på måndag. Dom erbjöd sig att komma imorgon men eftersom jag jobbar på eftermiddagen är det dumt att ”riska” att de inte hinner komma innan jag ska iväg..

Gick in på Zara och gick ut ungefär lika snabbt.. Så mycket folk och så hög musik.. apropå tant tänker jag 😃



När jag provade det här paret svarta sneakers skrek mina fötter ”köp dom”.. Det är kanske inte de absolut snyggaste men otroligt sköna ✨ Ville dessutom ha en helsvart sko och inte med vita sulor eller så som de flesta hade. Nu är skogarderoben helt komplett och alla förutsättningar för en bra fot-sommar finns 😃

Passade på att handla på Al Campo.. köttfärs, isbergssallad och tacokrydda till lördagens tacos.. Resten hade jag redan.. Köpte även en del dryck så slipper jag släpa nästa gång jag handlar..

Eftersom jag hade mycket att bära och det blir både tungt och krångligt på bussen så tog jag taxi hem. Snyggaste taxichaufför jag sett – tjej runt 30 år med långt mörkt hår, såg ut som en Hollywood skådis och körde snabbt 😃

Undrens tid är ännu inte förbi.. köpte en bakelse med hem till Eurovision (!) Jag som aldrig gillat sådant har helt plötsligt börjat göra det.. Den här har ett skal av choklad, något lite marängaktigt och påminner om en kokosboll invändigt – blir nog väldigt gott ✨

Nu äta, snabbt ut med Doggisarna & sedan dags att heja på Cornelia Jakobs 🇸🇪

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.