Bästa medicinen….

Hej,

Kände mig lite ”avkopplad” när jag gick och la mig igår. Det kan verka som om jag gör världens största grej av en ”enkel” flytt men när tidsmarginalen är så knapp på ut och in är det en del logistik. Har man då heller inte körkort själv och det är fyra stopp och en Mr Rörig inblandad så blir det inte så enkelt. Man känner sig dessutom väldigt ensam. Ensam är jag men det är en annan sak att känna sig i ensam i den här typen av situationer. Det är inte en saknad av Thomas utan det är en saknad av att vara två.

Det som gjorde mig mest avkopplad var det här med Corals pappa. Ni som följt bloggen ett tag vet att det här med att be om hjälp inte riktigt är något som jag är bra på och att då be om en sådan här hjälp är inte lättare. Därför känns det så bra att få hjälpen och betala för den för en kompis hade ju inte velat ta emot någon ersättning och att den då ska lägga fem timmars arbetstid hade inte känts bra.



Eftersom planen är klar, ligger mer än bra till med packningen och Sabine kommer att hämta hundarna tidigare än tänkt så ställde jag ingen väckarklocka. Brukar iofs nästan alltid vakna före den ringer men ändå skönt att inte ställa den.

Jag har två väckarklockor – antingen är de riktigt trötta och sover kvar i sängen eller så ligger de på golvet nedanför sängen och väntar tills jag vaknar. Om de måste gå ut så väcker de mig annars låter de mig sova 🐶🐶 Det händer inte så ofta men väldigt fint och omtänksamt av dem är det.



Jag fick förresten en vänförfrågan från Juan från Torre del Mar’s mamma (TV-Juan) på Facebook igår.

Ja, jag tjatar men det är ju så fint. Juans kompis mamma är alltså svenska. Hon har läst blogginlägget jag skrev om hela historien och läst upp det för Juans mamma som då i sin tur fick hjälp med att skriva kommentaren jag visade igår.

Det är något extra fint när helt otippade vägar möts. Att jag bland alla dem som ville köpa tv:n bara fick en känsla av att jag ville sälja till honom.

Jag tror nästan att det får bli en tur med Silverpilen till Torre del Mar och hälsa på dem vid tillfälle 💕



Väderprognosen för de kommande 10 dagarna visar på strålande sol och minst 25 grader ☀️ Vi har verkligen haft en fin september så här långt.

På måndag har jag och trädgårdsmästaren bestämt att hibiskusen som Thomas räddade ska planteras. Han har sett ut en väldigt fin plats i trädgården ❤️Det är såklart tråkigt att jag inte kan ta den med mig men det blir inte bra och jag vet att den kommer att bli väl omhändertagen och frodas ordentligt här. Det tror jag är en hederssak för trädgårdsmästaren.

Det går väl inte att jämföra med hederssak direkt men det finns en inbyggd artighet här som man kan se på t ex bussen. Alla killar reser sig upp och erbjuder kvinnor sin plats.. många yngre kvinnor gör detsamma för äldre kvinnor. En respekt för de som är äldre som är fin och då menar jag inte med äldre att det handlar om 75 plus eller så utan de reser sig upp för mig också..



Älskade serien The Morning Show från Apple TV 🍎 – nu har säsong 2 precis kommit. Jag prenumererar ju inte på Apple TV men kommer göra så att jag hinner se serien. Kanske fortsätter också – har lite dålig koll på utbudet. Har ju avslutat Netflix både för att jag aldrig tittade (det var bara Thomas som gjorde det) och abonnemanget var kopplat till hans kort så då bröts ju abonnemanget och jag skulle lämna nya kortuppgifter vilket jag alltså valde att inte göra.

Apple TV kostar bara en dryg 50-lapp i månaden och det kan det ju definitivt vara värt om utbudet är bra.

Apropå The Morning Show så var det den serie som tillsammans med Monarca var de som både Thomas och jag tyckte var superbra. Vi hade ju annars lite olika smak och framförallt så gillade han ju att se många avsnitt i sträck medans jag alltid tycker att två är typ max.



En punkt på dagens To Do var att handla och eftersom SuperSol nu är som det är hade jag tänkt gå till Mercadona. Med Dramaten i ena handen och lite allehanda skräp gav jag mig iväg. Luften stod helt stilla så de 26 grader som det var kändes ett par grader varmare. Jag skulle inte handla så mycket så valde att gå till Lidl istället, halva vägen jämfört med Mercadona.

Köpte riktigt fina och kärnfria gröna vindruvor och kom plötsligt att tänka på krusbär. Det var hur länge sedan som helst jag åt det – jag som gillar ”surt” tycker såklart om krusbär som både är söta och sura.

Jag är inget ”fan” av Lidl – inte generellt men jag gillar inte den butiken vi har här. Även om det är en bra bit längre till en ordentlig mataffär nu när jag flyttar så är det Marbellas bästa Mercadona som blir min nya butik. Den är riktigt bra förutom att de inte har charktanten förstås, ingen manuell chark överhuvudtaget men en riktigt bra fiskdisk.



Har fortsatt att vara avkopplat trött hela dagen och inte gjort överdrivet många knop. Men behövde en vilodag och det finns ju dessutom gott om tid för den. Tvättat, packat två lådor och organiserat i gäst/arbetsrummet är det jag gjort idag. Gäst/arbetsrummet fungerar som uppsamlingsrum nu. Tintin är lite rolig – vi kan träffa kamphunden här i huset och han är hur tuff som helst men sedan kan han bli ”livrädd” för att gå förbi en rulle bubbelplast eller några flyttkartonger..

Nu är det inte direkt något viktigt men det är ju riktigt tråkigt på tv ikväll. Zara Larsson möter Sveriges radios symfoniorkester kan nog vara bra. Sitter ju typ aldrig klistrad framför något program men det här kommer jag nog ha på och så kanske jag ser det första avsnittet av The Morning Show.



Legomasters är tydligen Fyrans stora lördagsunderhållning på bästa sändningstid 20.00. Jag ”dissade” ju det helt första säsongen och tittarsiffrorna var ju inte direkt höga de heller. Men de kanske ökade – nu har jag inte sett mer än typ en kvart så jag ska väl inte ha någon åsikt men särskilt kul tycker jag inte att det verkar. Om man inte gillar Lego själv då vill säga.



Apropå det där med att jag skämt bort hundarna och att Karisma måste gå ner i vikt försökte jag mig på torrfodret (diet anpassat). Ni kan ju gissa hur det gick.. Inte så bra och det är nästan så att Karisma är sur än.. Bestämde mig för att det inte är bästa tajmingen just nu innan flytten eftersom de dessutom får kortare promenader.

När vi är på plats i den nya lägenheten så får jag börja mixa det lite godare med torrfoder i varje portion. Det som ändå känns bra är att Karisma inte gått upp i vikt vilket jag ju varit rädd för.



Imorgon är det Ironman här i Marbella. Det cyklas, simmas och vad det nu är. Viktig aktivitet och man räknar med 30 miljoner kronor i intäkter.



Är det här sant? Eller är det bara styrkan på det onda som mattas av? Jag tror på det senare. Saknaden kommer ju att finnas där och den är nog mer ihållande, man saknar hela tiden och alltid. Att det gör ont kan jag nog tro på att det med tiden kan göra mindre ont. Jag måste iallafall tro på att det är så.

Jag kan inte säga att det gör mindre ont nu. Det gör precis lika ont men skillnaden är att det kan gå timmar, halva dagar och t.o.m. några hela dagar som det där onda inte värker i mig. Men när det kommer så är det lika starkt.

Det är iofs bättre att det är så än att det är någon slags successiv nedtrappning i styrkan men att den finns där på ett sådant sätt att man är i det hela tiden. Jag vet inte om det blev lite otydligt men kanske ”Det gör precis lika ont men inte dygnet runt” kan sammanfatta det lite.

Det finns olika former av ”ont” också. Saknads-ont, ensamhets-ont, orättvist-ont, minnes-ont är några exempel. Med orättvist menar jag inte att det är orättvist ur mitt perspektiv utan orättvist att han fick ett så kort liv.



Lördag kväll och jag har tagit den där ”ta igen mig” dagen efter allt som gjorts, görs och ska göras nu. Då blir det så mycket mer påtagligt och det är främst saknaden som känns extra stark. Att se det där första avsnittet av The Morning Show känns inte kul – det var ju vår favorit. Det har på samma sätt som jag skrev häromdagen att jag i princip alltid har en tom To Do lista på söndagar så att de kan fungera som uppsamlingsheat blivit samma sak fast lördag och saknad som kommit i kapp.

Jag har ju konsekvent stått emot att börja ta någon antidepressiv medicin. Det innebär inte att jag tycker att det är fel att göra det men jag vill inte. Det finns dessutom ingen antidepressiv medicin i världen som hjälper bättre än sällskapet och kärleken från hundarna. Absolut ingen.

Det blev en lite längre kvällspromenad i en ljummen sommarkväll med 25 grader – ska inte kalla den lång men jämfört med hur det tyvärr ofta varit den senaste tiden så var de 45 minutrarna ”långa”. Det blir ju alltid ett antal promenader med den längden varje vecka nu så det är inte 10 minuters promenader när jag skriver att jag har dåligt samvete.

Såg en parkerad skåpbil som var en ambulerande handtvätt. Oklart om de kommer hem till människor och tvättar eller om de parkerar utanför och man kommer ut med sin hund..

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.