Hej,
Ibland hamnar jag i ett lite grått mood som jag nog bäst kan beskriva som en förstärkt saknad. Inte att förväxla med depression utan det känns lite extra ensamt. Jag är trots allt tacksam över att det gått och går så bra som det gör men ibland känns det lite extra ensamt. Konstigt vore det väl annars. Kände lite så igår så bestämde mig därför att skriva lite – det är den bästa terapin.
Nej, det är inte riktigt sant. Det är den bästa terapin där och då men övergripande så är den bästa terapin utan tvekan att vara aktiv. Socialt och fixa hemma är de två viktigaste aktiviteterna, de som ger mig mest. Den sociala biten ger energi och fixandet hemma skapar trivseln som är jätteviktig. Båda skapar de en plattform för framtiden. Det som saknas är den delen som är arbetsrelaterad. Men nu när det andra känns så mycket bättre finns det såklart bättre förutsättningar att ta itu med även det.
Jag läste såklart intervjun med Blondinbella i DI Weekend. Tror att det kommer intervjuer i Svenska Dagbladet och DN också under fredagen men det vet jag inte säkert och har heller inte tillgång till dem. Antar att det är mer eller mindre samma innehåll i intervjuerna. Inte samma för de kommer att släppa lite olika bitar till olika tidningar för att hålla intresset uppe. Dom har ju jobbat med Bindefelds PR folk för lanseringen och dom är ju väldigt duktiga på att skapa mediautrymme i rätt mediakanaler.
Rubriken här är att hon är väldigt tacksam över kraschen. Det är nog många som kommer att skratta lite åt det och säga ”efterhandskonstruktion” men det tror jag inte att det är. Däremot efterhands-reflektion. Jag tror nog inte att hon velat ha en så hård smäll däremot tror jag att hon är tacksam över hon kommit ur det och kommit till nya insikter.
Hon är säkert väldigt medveten om vilken bild hon vill förmedla. Den ”nya” Blondinbella, eller rättare sagt Isabella Löwengrip. En start på att bygga sitt nya personliga varumärke.
Boken har blivit klar och distribuerad tidigare än det lanseringsdatum de satt så from idag kan man både köpa och lyssna på boken. Har ju beställt den så jag kommer inte att lyssna men det finns såklart en risk att det kommer att skrivas spaltmeter om boken så att det nästan känns som om man läst den innan man börjar. Hursomhelst så ska det bli lite kul och intressant att läsa den ✨
Lite lustigt sammanträffande – jag skulle ju skriva något om Coca-Cola och så fick jag den här bilden skickad till mig från Rom och Spanska trappan..
Det jag tänkte skriva om var att jag ju alltid druckit väldigt mycket Coca-Cola – till allt. Istället för kaffe, till maten – ja, till allt. Men plötsligt hände något, det var precis i samband med flytten. Min Coca-Cola konsumtion minskade radikalt och då menar jag radikalt.
Jag dricker fortfarande Coca-Cola, är ju beroende av koffeinet på samma sätt som kaffedrickare är men om en storkonsument av kaffe dricker åtta koppar kaffe om dagen så är min nya Coca-Cola konsumtion två-tre koppar jämfört med tidigare.
Jag har ju under rätt så lång tid velat äta mindre kött. Thomas kände inte alls så = vi varvade på ett bra sätt. Nu när jag helt och hållet själv kan styra så blir det mindre kött. Det finns inte riktigt något ideologiskt bakom det utan det är mest för att jag inte uppskattar det lika mycket.
Jag har ingen som helst tanke på att bli vegetarian men inte äta lika mycket kött som tidigare. Rött kött var vi ”bra” på att inte äta så ofta men jag kommer att äta det mer sällan nu. Men Mammas (och numera även Pappas) variant av Bouef Bourgoguignon (säkert felstavat), fläskfilégryta, wienerschnitzel mm kommer jag absolut att fortsätta laga och äta men kanske inte lika ofta.
Jag vill helt enkelt äta mera fisk men är usel på att tillaga det. Fast det vet jag ju faktiskt inte eftersom det enda jag gjort är typ fiskgratäng. Men jag har en bild att det är svårt och att det säkert finns massor av ben när jag köper det. Lax är ju heller inga svårigheter att laga men jag skulle vilja kunna bredda mig, dvs lära mig mer. Får väl ta det som en projekt och lära mig steg för steg.
Jag ser i princip alltid Gibraltar men ofta är det siluetten men idag var det som en riktigt ”krispig” höstdag med väldigt god sikt. Det var nästan som om man såg stenen i klippan eller hur jag ska förklara. Man kunde också se Atlasbergen men såklart inte alls lika tydligt.
Solen sken och vattnet var så där kallt blått som det kan vara under hösten/vintern. Lite senare blåste det upp något och jag blev extra tacksam över mejlet att de linser jag beställde igår nu skickats till min syster. Bo vid havet + endags-linser som ju är mjuka och tunna = dålig idé..
Jag hittade en bok med blanka sidor för egna tankar och anteckningar i skåp under tv:n i somras. Den är rosa och på framsidan står det:
”Every journey starts with a first step”
Där och då var jag inte redo att tänka på någon framtid och hur den skulle se ut men allteftersom började tankarna att komma. Jag var ju t ex tvungen att bestämma om jag skulle stanna kvar i Marbella vilket jag ju bestämde mig för. Det innebär inte att jag inte kan ångra mig senare. Jag kände ju att jag inte kunde bo kvar i lägenheten om jag skulle ha förutsättningar att må bra. Så jag flyttade. Jag vet ju att jag inte vill gå i pension och har en ganska så bra bild över vad jag skulle kunna göra, i huvudet. Jag visste att jag behövde ta itu med den sociala biten och det har jag gjort, bla genom föreningen. De första stegen till en ny framtid.
Men, den rosa boken är tom. Inte en enda mening eller ett endaste ord. Det är som om jag betraktar boken som en karta, att den måste innehålla en absolut sanning eller plan. Jag kan inte säga att jag missuppfattat bokens funktion men det känns som sagt som att jag behöver ha både en klar plan och nästintill en karta.
Nu har jag köpt ett ett enkel kollegieblock och i det tänkte jag göra någon form av förarbete så att jag sedan kan sätta det på pränt i den rosa boken. Den får sedan fungera som en slags ledstång men det är viktigt att boken är levande. Det som känns rätt idag kanske inte alls gör det om ett halvår. En resa är väldigt sällan rak.
Julen står inte direkt runt knuten men snart gör den. Faktum är att Första advent är den här månaden och då är det väl okej att skapa jul hemma. Har ställt iordning de julgrejer jag hade sedan innan och det som var värt att spara från Magna i en grön flyttlåda så det är bara att sätta igång den 28 november. Kommer köpa en eller två stora julstjärnor- de brukar ha jättefina i blomsterbutiken på Avenida Malaga (där jag ”brukar” köpa blommor) för fem euro. I övrigt behöver jag inte köpa någonting- kommer att bli riktigt juligt och fint här,
Har ju en del julgrejer i Sverige också och en lite större tomte och några halmgrisar i olika storlekar har fått åka med Pappa ut till landet.
Jag är väldigt nöjd med beslutet att åka hem över jul och nyår. Det hade nog blivit väldigt tufft att fira julen ensam. Även om jag skulle träffa några kompisar under den här tiden så blir det också en dimension att de går hem tillsammans och jag går hem ensam. Den känslan var väldigt stark till en början men lättar mer och mer men jag tror att den skulle vara väldigt stark igen under jul och nyår.
Sedan var det ju Maldiverna.. Lite lustigt är det att det är så många kända personer som befinner sig på samma hotell på Maldiverna nu på höstlovet och att ingen anger att det är ett samarbete..
Nu har jag ätit min soppa, ska ut med hundarna och sedan fixa till mig och åka. Tar bussen till stan idag – har en stor kasse som ska med till butiken.
Kanske hörs vi senare från tv-soffan ✨
Kram