Hej,
Det blev den vanliga Whoppern på hemvägen men nu är det inte junior som gäller längre. Hade varit inne hos Kinesen innan och fått tag på en stor rulle bubbelplast men jag är ju extra försiktig så kommer nog att behöva komplettera med en till.
Jag fick en hel del gjort igår. Öppnade gröna flyttlådor, sorterade och organiserade. Christina mötte upp och det blev som sagt fyra stora och tunga kassar. När jag väl lämnat av kassarna i butiken får någon annan fixa med det. Det blir för jobbigt känslomässigt att göra det en gång till. Hade tagit med mig ett par helt oanvända vita golfbyxor och Gucci vinterkängor till Christinas man. Hoppas att de passar.
Jobbade ju igår och det är ju så mycket roligare när Christina är där. Marta och Coral jobbade som vanligt också.. Dom hade köpt en present till mig – en burk iskall Coca-Cola eftersom de vet att jag alltid går och köper det. Det var så otroligt gulligt gjort för jag vet ju hur tufft de har det med sina fickpengar. De kommer definitivt inte från några välbärgade familjer. Vi sålde exakt lika mycket som förra fredagen, dvs okej men inte jättebra.
Idag måste jag ta mig till Bocana.. Restaurangchefen ringde mig igår och tydligen har något blivit fel på notan. Vad som blivit fel var det fullständigt omöjligt att förstå.. Hon tjattrade om Fettuccine och chokladfondant om vartannat och när jag bad henne vara tydlig var det enda jag fick ur henne att jag måste komma dit.
Det är ju till att börja med dom som gjort fel och jag var ju inte ens med på middagen vi får ha hon som höll i betalningen med via telefon så att det kan redas ut. En sak är iallafall säker – de har inte betalat för mycket.
Jag tror att de bytt ägare sedan vi var där före Corona för nu har de varit väldigt röriga att ha att göra med. Christina hade varit där på lunchen igår och hon sa samma sak – gott men väldigt rörigt. Vi får väl hoppas att vi reder ut det på ett bra sätt idag. Skulle kunna bli en riktigt lång kvällspromenad med doggisarna men kombon att ha dem med, en lite för lång promenad och en lätt hysterisk restaurangchef är kanske inte lockande.
Skulle nog passa bättre att kombinera med att gå till honom som har ribs-stället och kolla om hans svärmor kan hjälpa mig att städa ur lägenheten här. Hon har hjälpt oss en gång tidigare och var ju väldigt snabb och duktig. Antar att det hon gör på en timme tar det mig fyra att få till.. Vi kan ju hjälpas åt tänkte jag.,
Nej, att påstå att det är totalt kaos bland papper och annat vore att överdriva men det är mycket som man (läs jag) inte hade koll på och som jag nu måste sätta mig in i och få koll på.
Det är mycket administration rent generellt men nu har jag ordnat autogiro från nya kontot på el och vatten för nya lägenheten. Detsamma kommer jag att göra för wi-fin, dock inte med Movistar för dom byter jag ut nu. Är dels såå trött på dem men den ännu större anledningen är att jag mer än halverar priset med den nya leverantören. När det gäller Pappa är det ett extra plus för han kan pausa abonnemanget när han inte är här, t ex över hela sommaren.
Jag har börjat strukturera upp allt nytt. Allt som har med nya lägenheten att göra, inkl räkningar etc för den. En ny jobbpärm för inom det området har det hänt något JÄTTEKUL! Men jag säger som Camilla Läckberg brukar göra.. jag kan inte berätta mer just nu.
Jag ska byta bank även på företaget. Jag funderar också på ett lite annat namn för att kunna bredda verksamheten. Precis som i Sverige måste man ju ange verksamhetsområde till Bolagsverket (här hos Notarien) så det måste breddas för att öka flexibiliteten för framtiden.
Jag har med andra ord lite fixande att göra med det också. Ska sätta ihop en checklista och jobba med den mellan varven av packning och rengöring av ugnsgaller… och massa annat.
Idag har jag gjort en riktigt bra ”deal”.. Jag får inte plats med utemöblerna som vi har på terrassen i den nya lägenheten. Jag tyckte inte riktigt att vi fick plats på den här eller men det tyckte Thomas att vi definitivt hade. Han hade antagligen lite mer ”rätt” än mig men jag vill ju alltid ha så mycket fria ytor.
Hursomhelst så gjorde vi ett riktigt klipp och köpte det här 2nd hand möblemanget av ett svenskt par som skulle flytta och det skulle då inte få plats. Det var precis innan Corona och karantänen så det var ju lite extra trist att det var den sämsta våren sedan de började mäta så något soffhäng utomhus blev det inte mycket av. Vi var sååå nöjda med vårt inköp (utemöbler är generellt dyrare här). Vi betalade 250 euro plus transporten från Magna vilket inte var helt gratis. Ändå ett superklipp.
La upp en annons på Facebook idag och begärde 325 euro.. Får jag 250 euro är jag jättenöjd tänkte jag för några av dynorna behöver en tvätt. Men inget som inte går bort men det är ju lite krångel. Kan säkert också vara lite svårt att få tillbaka dem perfekt om man bara har två händer så bättre att sälja utan att tvätta själv.
Mindre än två timmar efter det att jag lagt upp annonsen så var den såld. Mina förväntningar överträffades 🌞 Jag har nu sålt den för 300 euros och de hämtar själva i morgon klockan 10.00. Så nöjd!
Det absolut bästa är att vi båda är nöjda och känner att vi gjort en bra deal ✨
Nu i flyttbestyren börjar man såklart med det man behöver minst vilket betyder förrådet. Jag hittade faktiskt några svenska böcker, trodde att jag skulle ha läst dem eller att jag slutat läsa dem men att de ändå hängt med sedan förra flytten. Det var ju inte direkt ett bibliotek utan kanske åtta böcker och en lärobok i spanska. I min hårda sortering så var det faktiskt ingen som åkte bort – de verkar definitivt vara värda en chans i soffhörnan i höst.
Nu kommer i princip allt huller om buller och utan ordning när olika saker hänt idag.
I morse när jag var ute på morgonpromenaden ville Karisma gå åt andra hållet, dvs vidare upp för backen. Har ingen aning om varför för det är riktigt tråkigt att gå där men nu gjorde vi hursomhelst det. Det var en gata där jag inte behöver vara helt uppmärksam på om det är glassplitter eller så. Det är ju hotellet strax nedanför som drar till sig ett rätt ungt klientel och sedan är det ju Opera House en bit bort som öppnat igen så nu under högsäsongen ser det lite tråkigt ut både här och var.
Men nu var det inte glassplitter det gällde, möjligen avsaknaden av det.. Jag har ingen som helst aning om vad som hände men plötsligt föll jag – handlöst framåt. Karismas koppel hade jag kvar i en handen och hon tvärstannade och såg skräckslagen ut. Tintin är alltid först i ledet så han märkte inte ens att han var utan sprang på i sin sedvanliga och karakteristiska stil. När jag ropade på honom tvärvände han kom springande fram till mig.. trots att han är lite rädd för att släpa på koppelhandtaget.
De satt båda på varsin sida om mig och jag kunde riktigt se hur oroliga de var. Jag tog mig upp det snabbaste jag kunde och vad är der första man alltid gör? Var det någon som såg 😊 Nej, det var det inte.. Hade hellre legat avlång på rygg i gräset än avlång på magen på en asfalterad väg.
Rengjorde skrubbsår och plåstrade om lite, inte alls mycket som behövdes märkligt nog. Men när jag kom hem ikväll efter att varit i stan (mer om det längre ner) tittade jag mig i hisspegeln 🥺 Har gått runt på stan och sett ut som om jag fått en ”rak höger” underifrån på hakan.. Utan smink kommer jag inte gå ut förrän den avtagit lite..
Nu är jag ju inte direkt ”Drottningen av selfies” men är det någon gång jag inte skulle ta en så är det nu..
Varit på Bocana och orkar inte dra vad Maribel där var smått hysterisk över. Har förhoppningsvis lugnat henne lite nu.
Apropå mat för ”lastbilschaufförer” – det här är halv portion..
Ribsen är från Rib Shack där jag alltså åt ”lite” middag. Anledningen var både att bli mätt och att prata med ”ägarfrun”. Hennes mamma Daisy har en gång hjälpt mig och Thomas med en flyttstädning och hon är som jag skrivit fantastisk. Nu har vi bokat in ett antal timmar den 28/9 men jag skulle gärna vilja att kom kanske tre-fyra timmar även den 29/9 men det var det inte säkert att vi kunde få till.
Den här såg jag idag. Skulle kunnat vara en dagbok – just Dag för Dag både ur perspektivet hur jag mått varje dag och som ett dokument över hur man tar de små stegen mot framtiden. Vissa dagar jättesmå, andra inga alls, ibland steg tillbaka men kan jag en hel del dagar känna att det är rejäla steg. Nästintill kliv. Men så kommer det där steget tillbaka. Följt av ett nytt kliv framåt. En alldeles normal sorgeprocess.
Jag försöker tänka på min syster Åsas ord:
”Var i nuet”
Det hon i huvudsak menar är att jag ska ta tillvara på den positiva energin jag får mellan varven. ”Njuta” av den och fylla på depåerna. Inte fundera på och oroa mig över saker i förväg, något som visat sig vara ett jättestort dränage på energi
Det är inte helt lätt att med några rader få fram det hon menar och vill få mig att förstå. Men lyckades förhoppningsvis lite…
Men jag har ju min egen bok – bloggen. Även om inte precis varenda detalj och känsla står skrivet så läser jag ju det både nu och för alltid mellan raderna..
Idag ostronen och baconets dag (eller igår blev det nu eftersom hela dagen och kvällen blev lite upp och nervänd). Har inte ätit något av det idag.. Äter inget av det speciellt ofta. Bacon kan vara gott på en hotellfrukost men åtta gånger av tio har de stekt den så hårt så att det blir som rökta skosulor eller någonting åt det hållet.
Ostron.. Har alltid tyckt att det både ser och verkar precis hur äckligt som helst. På en flygplats någonstans i Europa (minns inte vilken) lovade jag resesällskapet Palle & Wille som älskade ostron att jag åtminstone skulle ge de där ostronen ett försök. Jag skulle älska det sa dom, jag ”lurades” bara av utseende och konsistens. Tveksamt om de någonsin haft mer fel. Jag tyckte ännu mindre om ostron efter att provat.. tyckte det var direkt hemskt. Men det var ett gäng år sedan – kanske dags att ge det ett försök igen. Eller inte.
Somnade i soffhörnan så nu är klockan alldeles för mycket. Skulle ju fixa till några grejer innan utegruppen hämtas klockan 10.00 så det fick bli som en slags två sovpass..
Hörs under dagen..
Kram