Hej,
Igår blev det ett halvt Hemma SPA och i säng redan vid 23-tiden. Lyssnade vidare på boken om Hagen-fallet tills jag somnade. Jag var lite orolig så där i största allmänhet utan att kunna sätta fingret på något speciellt. Apropå oro så utvecklar jag det lite mer längre ner..
Jag kom på att jag nog inte sett ett enda helt tv-program sedan det hände. TV:n står på och jag har tittat med ett öga eller så, men nog aldrig på ett helt program. Jag började ju titta på Helena Bergströms film men avbröt rätt snabbt eftersom jag var för trött och inte i rätt sinnesstämning. Jag har inte haft någon som helst lust att fortsätta att titta, inte för att jag inte tyckte att den verkade bra utan för att jag helt enkelt inte haft lust. BookBeat och poddarna har verkligen ”räddat” mig utan att överdriva.
Jag känner samma känsla med mitt vanliga snus nu.. Jag blir inte yr men nästan lite illamående. Det är väl ett tecken på att jag kanske ska göra allvar av planen att sluta med snusandet. Inte nu, inte innan resan till Sverige men en nedtrappning under hösten tycker jag verkar vara en bra idé.
Jag tror inte att den oro jag skrev om igår är kopplad till Sverigeresan och minnesstunden. Det är en underliggande oro som finns där hela tiden. Den riktigt starka oron kommer att komma ju närmare dagen för minnesstunden kommer. Hur kommer jag klara det? Jag oroar mig inte för eller tänker på att jag måste, borde eller vad som helst utan det är en oro för hur jag ska klara av att ta in och faktiskt förstå att det hänt.
I tisdags efter jobbet passerade jag en lokal som stått tom jättelänge och som Thomas och pratade en del om (varför den stod tom så länge). Nu såg att en byggfirma var igång och det skulle nu äntligen bli något av den stora hörnlokalen 100 meter från strandpromenaden. Omedelbart tänker jag.. det här måste jag berätta för Thomas när jag kommer hem. Om och om igen kommer det upp sådana tankar. Det lär väl fortsätta komma upp om och igen ett bra tag framöver.
Nu blir Pappa kanske inte helt nöjd, för jag har inte frågat om lov att lägga upp bilden på honom. Men jag gör det ändå. Imorgon fyller han 80 år och jag hade självklart velat vara där. Sitta med vid middagsbordet och fira honom tillsammans med de andra i familjen. Men det hade antingen blivit två resor ToR eller borta från hundarna och med dem på hotellet i tre veckor. Alla semesterfirande svenskar åker hem dessutom hem nu vilket innebär dyra flygbiljetter. Hur jag än vände och vred på det så får jag fira på distans nu och sedan äta middag med honom på La Cabana Nagueles när vi båda kommit ner igen.
Den andra anledningen till att jag lägger upp bilden är att jag tycker att han ser så ung ut för sina 80 år – fina Pappa ❤️
Till att börja med ska jag ”erkänna” att det inte är jag som tagit de här superfina bilderna utan det är kompisen Lotta ❤️ Den Lotta som jag var ute och åt middag med häromsistens. Om jag bara vore hälften så duktig som hon är på att fotografera skulle jag vara tacksam. Hon fotograferar med sin iPhone precis som jag gör men resultaten blir inte direkt desamma 😊
Det är verkligen helt underbart i Marbella nu under sommaren. Jag tycker iofs alltid om Marbella men allra mest under sommarhalvåret. Våren för att allt börjar vakna till liv, sommaren för folklivet och hösten för att temperaturen blivit perfekt behaglig.
Lotta
Lotta är inte bara duktig på att ta de ”större” miljöbilderna utan även fånga och få vackra detaljbilder. Jag får börja träna helt enkelt. Thomas var ju inte alltid så tålmodig med den biten kanske ni som följt mig minns att jag nämnt något om..
Skrev ju igår att jag inte sett till någon statistik för hotellbeläggningen. Nu har jag sett siffrorna för juli. Sämre än jag trodde men lite bättre än vad branschen själva räknat med. Beläggningen var drygt 65 procent jämfört med de 62 procent man estimerat. Det är i vilket fall som helst en väsentlig ökning mot förra året..
Hörde på nyhetssändningarna idag om Marbella och de organiserade kriminella gängen här. Tyvärr tillhör svenskarna i El Suecos de mest ökända. Tidigare greps ju en av ledarna här och utlämnades till Sverige. De här håller till i Nueva Andalucia och Puerto Banus, dvs långt ifrån mig men det är ändå så tråkigt med ökända svenskar. Men, det är som en av de spanjorer som intervjuades sa ”det finns väldigt mycket svenskar här och man ska komma ihåg att det är 0,01 procent av dem som är kriminella.
Såg att de flyttar fotbollsfinalen vilket innebär att jag kommer att sitta i tv-soffan och se den. Hoppas att de är lika glada som på bilden efter matchen. Jag har ingen koll på motståendet och hur chanserna ser ut.
Men jag hade ju väldigt lite koll på medaljchanser överhuvudtaget har det ju visat sig. Sverige har ju lyckats få så många medaljer på evigheter.
I det stora hela har det varit en väldigt ojämn dag. Jag har inte känt av något av To Do listan och överstrykningspennan så det är ju positivt. Har verkligen tänkt efter och känt efter så att jag inte skulle köra för hårt. För hårt för mig nu är i princip ingenting för en ”vanlig” människa eller mig själv i vanliga fall.
Det som också påverkar, i väldigt stor utsträckning, är min oförmåga att äta ordentligt. Jag förstår ju att det är helt omöjligt att orka om jag inte äter men det är inte helt lätt alla dagar. Det är ju dessutom så varmt och det påverkar också aptiten. Men idag har jag ätit en burk köttsoppa och några smörgåsar. Inte mycket till mat men just nu är det okej för mig.
Imorgon jobbar jag ju och jobba och äter då antingen äta en Whopper eller en av de mindre pizzorna i anslutning till det. Långt ifrån den goda mat vi hade planerat för den sommaren, som vi sett fram emot så mycket. Men ibland är livet inte rättvist.
Lite kort inlägg men humöret är inte på topp.. hoppas att det känns bättre imorgon ❤️
Kram