Hej,
Vaknade och kände att huvudet kändes som ett enda stort tjockt cementblock. Trodde att det skulle bli en sådan där riktigt jobbig dag men som tur var så hade jag fel. Man skulle kunna jämföra det med att man vaknar en morgon när det är totalt grått och igenmulet men börjar spricka upp och molnen försvinner snabbare än man vågat hoppas på.
Man behöver väl kanske inte vara alltför intelligent för att förstå att en stor konsumtion av Coca-Cola påverkar hungern. Men det kan inte bara ha varit det att jag inte drack någon Coca-Cola förrän vid fyratiden igår utan jag måste ha börjat se tecken på lite aptit. Jag skrev ju igår om både wienerkorvar och köttsoppa, men det stannade inte vid det.. Skulle väl inte kalla det för att jag blev hungrig men däremot sugen och tar alla tillfällen..
Vid 22-tiden blev det en konservburk med Bullens pilsnerkorv och två knäckemackor. Nej, det är ingen gourmetmat men ur ett psykologiskt perspektiv så är det mer än gourmetmat. Så viktigt att jag äter.
Nästa gång jag är i Svenska butiken ska jag köpa ett antal till, nu köpte jag dumt nog bara en. Det är något med Bullens, barndomen och Mormor som gör att jag tycker så mycket om dem. Thomas gillade dem inte alls och kunde inte alls förstå min kärlek för dem men jag antar att man måste ha minnena med sig för att gilla dem på riktigt. Hundarna brukar få smaka lite när jag äter dem och dom tycker precis lika mycket om dem som jag gör 🐶🐶
Jag ska inte påstå att jag sovit som en stock, men väldigt nära. Tidigare vaknade jag ju minst fem gånger per natt och många gånger kom jag nog heller aldrig ner i någon djupsömn. Nu har jag haft ett par nätter då jag vaknat en – två gånger under natten. Vilken otrolig skillnad det gör. Både utifrån hur jag mår under natten men även hur jag mår när jag vaknar (om man bortser ifrån imorse då..)
Tog ett litet bokavbrott igår och lyssnade på en dokumentär podd. Inte för att jag tröttnat på böckerna utan snarare för att jag inte ska göra det, då kan det vara bra med en paus under en kväll eller två.
Försökte ”fuska” till mig en grad på luftkonditioneringen inatt men den kändes närmare fem graders skillnad så det var bara att justera tillbaka. Det är också en viktig grej, att inte sova i ett för varmt sovrum. Mest känslig för det är Karisma som har mest päls. Har förresten bokat klippning när de är uppe i Monda. Hon gjorde det ju väldigt bra och det är dessutom väldigt praktiskt när jag inte har bil. Pappa kan ju hjälpa mig sedan när han kommer ner i oktober och är här i några månader.
Jag har ju haft mitt fasta veckobesök hos läkaren varje fredag men det blir lite ryckigt med tanke på att jag jobbar. Hon slutar några timmar jag börjar och då måste jag ta mig hem igen för annars blir det för långt ”mellanrum” för hundarna.
Det är ju iofs inte så att jag har tidsbrist och behöver planera för att hinna med men jag kan ändå planera så bekvämt som möjligt. Har därför bokat om nu så att vi kommer att ha den fasta tiden på eftermiddagen på torsdagar. Perfekt tid ur ett hundplanerings-perspektiv.
Aᴘʀᴏᴘᴀ̊ ᴘʟᴀɴᴇʀɪɴɢsᴘᴇʀsᴘᴇᴋᴛɪᴠ….
En del i sorgeprocessen är alla ”första”.. Första julen, första Nyårsafton, första påsken, första egna födelsedagen, första bröllopsdagen, första Midsommar och första födelsedagen för Thomas. Det här är ordningen när de kommer att infalla inte vilket ”första” som är svårare än något annat.
Men första julen kommer att vara svår och det är dessutom den som kommer först. Förr var vi jul-freaks” med hur mycket dekorationer och mat som helst men det mattades av när vi bodde här. Avmattat eller ej så är det väl 75 procent av vår tid tillsammans som vi verkligen gått ”all in” på julen. Det har vi gjort nu med de senaste åren när det gäller maten men dragit ner på dekorationer etc.
Jag har ju lite vänner som här och en del åker hem medans andra blir kvar. Har även några par som har sitt semesterboende här som kommer att fira jul här så jag skulle inte behöva vara ensam om jag blir kvar här. Men om jag längtat efter familjen, grillad fläskkarré och allt vad det varit nu så kommer min längtan vara ännu starkare under julen. Det känner jag mig väldigt säker på. Trots vänner som jag kan träffa skulle jag även i en gemenskap känna mig tom. Jag har firat jul helt själv vid två tillfällen – den ena gången bara några timmar på själva julafton den andra hela julhelgen. Då var det helt självvalt och något som jag kände för då. Jag var inte ensam hela julhelgen, tillbringade den här men det var inget ”klassiskt” julfirande.
Jag har gått igenom flygtider och biljettpriser och hittat bra alternativ. Om man bokar så här långt innan brukar man ju kunna få tag på riktigt bra biljetter så nu är det bokat och klart vilket känns väldigt skönt.
Besök i Norrtälje är ju givet. Promenera i de gamla delarna av Norrtälje och hoppas att de har någon julmarknad som de brukat ha före Corona. Thomas och jag brukade alltid åka till Waxholm på både Skärgårdsmarknaden på sommaren och flera gånger också på julmarknaden. Men då skulle det vara snö, det hörde liksom till. Julmarknad eller inte – jag är 100 procent nöjd om det är lite snö och att vi kan promenera lite i de gamla delarna av Norrtälje.. Julmaten kan jag ”köpa” att köpa på ICA Maxi Flygfyren.. trots att jag inte gillar stora matbutiker. Men de är praktiska.
Även om vi som sagt inte gick ”all in” med dekorationer och så utan nöjde oss med ett antal julstjärnor, hyacinter, tomtar, massor av levande ljus och annat så var det en annan sak med maten. Det var ju till och med nu senaste julen att vi sa att nästa jul blir en skaldjursjul.
Thomas var en riktig sann djurvän. Han älskade alla djur. En sak jag älskade honom lite extra mycket för var just det och ännu lite extra mer för det han gjorde för Tintin och Karisma under julen.
Varje dag under julen när vi åt vår julmat fick de sina egna jultallrikar, som han kallade dem. På varje tallrik fanns skinka, köttbullar, julkorv, prinskorv och sylta uppskuret i bitar till dem. Han la upp det så fint med skinka för sig osv. Vill ni ha jultallrik frågade han dem och svansarna gick som propellrar och lyckan var totalt – de fullkomligt älskade hans jultallrikar. ❤️
Idag fina älskade Mamma skulle du få ha firat din födelsedag. Du skulle ha firat att du fyllde 81 år, tyvärr blev den sista här på jorden och tillsammans med oss när du fyllde 70 år. Det var en väldigt fin födelsedag och även om du inte mådde så bra så mådde du bra av att få fira den med nära och kära vid havet som du älskade.
Solen sken för det har den alltid gjort på din födelsedag och jag är säker på att den gör det idag också. Lika säker är jag på att du vet att vi tänker på dig och firar dig på ett annat sätt nu. Jag har mina tankar och framförallt förhoppningar om att du och Thomas träffats nu på något sätt i en helt annan värld ❤️ Jag vill iallafall att det ska vara så.
Jag önskar också att Mamma fått träffa Tintin och Karisma och dom henne. Mamma var väl ingen utpräglad husdjursperson eftersom vi aldrig haft husdjur bortsett från bondkatterna på landet men hon gillade verkligen vår älskade svarta katt Sigge och jag bara vet hur mycket hon älskat Tintin och Karisma.
Jag kommer ihåg att Mamma många gånger berättade om just en katt av de här bondkatterna, en som hon fäst sig lite extra vid – Miriam. När Miriam tyckte att ljudet var på högt på radion hoppade hon upp och skruvade ner ljudet. Miriam var långt före min tid och när jag tillbringade mina barndomssomrar där så var även bondkatternas tid förbi.
Kattlucka fanns det såklart in till Ackes hus. In i grov-entrén där vedlagret också fanns. På den tiden och under alla år Acke bodde där så lagade han till sin mat på vedspisen. Kattluckan var vare sig kreativ eller designad men syftet var uppfyllt – katterna kom in..
På torsdag ska jag träffa Lotta och Christian, var av våra rätt nyfunna och jättetrevliga vänner från Stockholm. Vi hann bara träffas och äta middag tre gånger eller så innan Corona slog till och dom inte kommit hit på väldigt länge. Vi hade planerat påsken ihop förra året men då var ju Coronan som värst här och som så många andra åkte de inte hit förra sommaren alls. Lottas planerade 50-årsfest i september förra året som skulle vara här fick de ju tyvärr ställa in.. Så det var ett bra tag sedan de var här.
Här skulle de haft festen – ett både riktigt fint och mysigt ställe. Vi åt en av våra middagar tillsammans där också och maten var riktigt god den också.
Det visade sig att Lotta gillar Da Brunos wienerschnitzel lika mycket som mig så det blir Da Bruno på strandpromenaden på torsdag. Klart jag ser fram emot wienerschnitzeln men ser verkligen fram emot att träffa dem igen ❤️
Nu den korta eftermiddagspromenaden med hundarna för att sedan göra mig i ordning och ta mig i väg för att jobba. Har förresten insett att Thomas hade rätt. Den ena av de två stora hundarna i huset är en valp och vill bara leka- det är jag som stressar upp hela situationen genom att själv bli uppstressad.. Men den där kamphunden.. den är den helt annan grej med. Just nu lever jag på hoppet att de var här tillfälligt.. har inte sett till dem på ett antal dagar.
Så här långt har det varit en av de bättre dagarna. Det finns olika anledningar till det, en del oförklarliga medans andra tror jag mig förstå. Mer om det i nästa inlägg..
Kram