..ta studenten. Glad, lycklig & fira med alla sina kompisar. Ha på sig de nyinköpta vita kläderna, studentmössan på huvudet och en känsla i kroppen av glädje, lycka, frihet & gemenskap..
På fredag kommer hon ta studenten. Hon kommer säkert ha på sig de vita studentkläderna och den obligatoriska mössan. Men i stället för den sprittande glädjen och känslan av att framtiden är ljus och möjligheterna oändliga kommer hon att vara avtrubbad och leendet påklistrat och oäkta. Helst vill hon nog inte delta alls men kommer att göra det ändå.
Men hennes studentfirande kommer hon inte bära med sig som ett härligt & roligt minne som alla de andra omkring henne. Kanske kommer hon inte riktigt minnas det alls, eftersom hon för att orka med kommer vara avtrubbad av såväl antidepressiva som lugnande tabletter.
Hon, som för lite mer än två veckor sedan såg fram emot den här dagen med glädje. Hon som var full av liv, energi och framtidstro.
Men det var då, inte nu. En enda halvtimme ändrade på precis allt för en ung levnadsglad tjej mitt i bland oss. Kvällen som började så bra med tjejkompisarna men slutade med en våldtäkt upptryckt mot ett stängsel strax intill pendeltågsstationen där hon just gått av tåget från stan.
Hennes pappa ringde mig i dag. Jag visste vad som hänt för han hade skrivit och berättat på Messenger. Han berättade om kampen. Kampen om att få den som utsatte denna levnadsglada tjej till en kränkt, deprimerad och otroligt ledsen sådan åtalad. Det var en person hon var bekant med, som hon litade på som utsatte henne för detta grova övergrepp. Jag tror att det gör ännu mer ont då. Det blir både ett övergrepp och ett svek. Han bekräftar hela hennes historia med ett undantag. Just det, hon var med på det. Hon ville bli uppträngd mot ett stängsel, i leran vid banvallen intill stationen. Hon ville att han ”satte på” henne där. Så han, han är helt oskyldig.
Jag har väldigt svårt att tro att någon vill ha frivillig sex under de omständigheterna. Jag har väldigt svårt att tro att man omedelbart efteråt gråtandes ringer sin bästa vän och knappt få ur sig vad som hänt för att man gråter så mycket. Jag har svårt att tro att man kommer hem, rödgråten med svarta linjer av kajal och mascara i hela ansiktet. Jag har väldigt svårt att förstå varför man har flertalet blåmärken efter detta frivilliga samlag. Jag har väldigt svårt att förstå att ens föräldrar tar en till läkare som bedömer att hon måste gå i terapi och äta dessa tabletter. Jag har väldigt svårt att förstå att hon efter ett frivilligt samlag inte vill, kan eller orkar delta på alla studentfester och allt annat hon sett fram emot så länge.
Jag hoppas att åklagaren också har svårt att förstå det. För det kan man inte vara säker på, det har vi sett otaliga exempel på genom åren. ”Hon fick skylla sig själv för hon hade klätt sig utmanande” – hur många gånger har man inte läst om det? Hur många polisförhör har hon fått gå igenom, de har nästan tappat räkningen. Att om och om igen behöva gå igenom vad som hände och allt spelas upp igen. Ska det vara så svårt att kunna lita på vad en uppenbart totalt nedbruten ung tjej säger?
Det finns bara en sak jag är glad över i sammanhanget. Det är att hennes pappa gör ALLT för att få den killen åtalad. Att han inte ska komma undan med att hon ville. Att han och hennes mamma finns där för henne varje dag. Att de direkt dagen efter studenten prioriterar att få henne hel genom att åka bort. Bort från allt som påminner henne om det som hänt så att det kan bearbetas i lugn och ro. Att de kan göra saker så att hon kan börja skratta igen. Slippa uppleva i tanken det som hänt varje gång hon ser pendeltågsstationen. Hon kommer vara väldigt långt borta från den geografiskt men i hennes huvud, hjärta och själ kommer det ta mycket längre tid än flygresan till USA att få bort tankarna, destruktiviteten och bli hel igen.
Hennes pappa bad mig om en tjänst i dag eftersom familjens liv vänts upp och ner. Jag kommer göra allt som står i min makt att försöka hjälpa honom med den lilla hjälp han behövde. Jag hoppas att alla tjejer som råkar ut för en våldtäkt orkar stå upp och göra anmälan och att de alla har en sådan pappa som den här tjejen har.. Mest av allt önskar jag att han blir åtalad och fälld med ett riktigt kännbart straff. Ett straff som oavsett längd ändå inte kommer vara någonting i relation till det ”straff” han utsatte tjejen för.
Kram