Varför är det ofta så att om man bestämmer sig för att inte göra något, tex äta chips, så blir man oavbrutet sugen på just chips. Kommer ihåg när jag jobbade på Wallmans att nu fick det räcka med pizza luncher. Har väl aldrig varit så sugen på pizza som då och föll så klart till föga gång på gång med just en pizza på lunchen. Har väl för dålig karaktär helt enkelt.
Exakt samma fenomen inträffar om man bestämt sig för att tex börja med Pilates. Helt plötsligt har man hundra anledningar till att inte börja just i dag. Vad är det för fel på en? Man vill ju egentligen, men antagligen inte tillräckligt mycket. Eller så har man för mycket att göra och är för trött för att tag i det. Inte vet jag, jag ger mig själv 7 dagar på att komma igång med simningen varje dag eller Pilates. Annars får jag skämmas, och det ordentligt. Dessutom går jag ju miste om att må bättre, och det verkar ju både dumt och onödigt.
I morgon bitti ska jag ringa Lucia och be henne om hjälp att boka in ett SPA-besök för mig & Cissi. Behöver verkligen en ansiktsbehandling efter alla timmar framför datorn och en rejäl kroppsskrubb för att få bort alla trista gråa hudceller och känna sig sådär ren som man bara kan göra efter en skrubb på SPA. Annars är det inget program spikat, tänkte att vi tar dagen som den kommer och gör det vi känner för. Brukar bli bäst så..
Kram