Sigge ❤️❤️

Även om man vet att en katt inte kan leva för evigt så vill man ju inget annat. Alla som har eller haft ett husdjur vet att de blir precis som vilken familjemedlem
som helst.

För 18 år sedan åkte vi hem till Petra på Lidingö för att titta på alla hennes kattungar som kattmamman Selma fått. Vi skulle absolut inte ha någon katt, det var Thomas väldigt tydlig med på vägen ut till Lidingö. Men när vi såg de där underbara små kattungarna var det omöjligt att motstå. Det var Thomas som valde Sigge, han var den som var piggast, ögonkontakt och bra psyke var djurvännen Thomas omdöme. Han kunde inte haft mer rätt.

Någon vecka senare hade Sigge hunnit bli 8 veckor och kunde skiljas från mamma Selma och sina syskon. Vi hade köpt en bur på Zoo på Fältöversten och jag hade sytt ett mjuk katt-täcke som vi lagt i buren. Sigge, buren & täcket hängde med i 18 år. På resor runt om i Sverige, till och från landet, flyttar och allt annat men Sigge hängde alltid med. Nyfiken och glad, så länge vi var med så var Sigge glad.

Bortsett från den gången vi skulle åka båt med svärföräldrarna på ett blåsigt äventyr. Där gick gränsen för Sigge och hans lust för äventyr, så i någon båt klev han aldrig på igen efter det.

Jag kan skriva en roman om Sigge, katten som trodde att han var en hund men nöjer mig med att sörja att han inte längre finns med oss, vara tacksam över att han bara somnade in. Han var inte sjuk, han behövde inte lida. Han gick in i buren vi hämtade honom i för 18 år sedan och somnade stilla in på sitt lilla katt-täcke.

Jag kommer sakna honom enormt, ingen katt var som han. Rummet på hotellet som var tänkt att heta Signe har nu bytt namn. Sigge heter det nu och det kommer bara vara fina människor som ska få äran att bo i Sigges rum..

Kram