Sant, eller hur?
Det finns så mycket normer och så här ska man vara som många av oss följer utan att ifrågasätta..
Vid den högaktningsvärda ålder jag nu uppnått tycker jag att det är dags att strunta i vad man borde och inte borde och göra vad man vill & känner för. En och annan kommer säkert störa sig på det men om man inte skadar någon annan så får det väl vara värt att någon stör sig.. Tänker inte att jag ska ”go bananas” och bli wild & cracy, absolut inte men kanske sätta mig själv mer i främsta rummet. Vad tycker jag är kul, vad får mig att må bra och vad får mig att skratta osv. Har jobbat så mycket i typ hela mitt ”yrkesverksamma” år så måsten och ska bara har tagit för stor plats. Det har kostat på när det gäller att umgås med familj och vänner och det är det inte värt. Inte ett endaste dugg faktiskt.
När jag nu är den där konstiga tatuerade tanten med alla katter på ålderdomshemmet så är det knappast lönespecifikationer, fakturor och annat jag vill tänka tillbaka på. Nej, dags att börja göra massa kuliga saker helt enkelt. Får bli lite mer disciplinerad och sätta av jobbtid och kultid, eller vad man nu ska kalla det. Finns ju massa människor som jag inte haft tid att vare sig hålla kontakten med och än mindre träffa. Alla kanske man vare sig vill eller kan hålla kontakten med men det finns i alla fall en hel drös som jag faktiskt saknar att ha kontakt med och träffa. Vi har ju inga barn så jag borde verkligen kunna skaffa mig den där tiden om jag bara bestämde mig för det på riktigt. Mamma sa en gång: är du säker på att du inte ska ha några barn, vem ska då hälsa på dig på ålderdomshemmet. Ja, inte vet jag det kanske blir jag & mina katter som sitter där.. Men man ska inte underskatta sällskapet en katt ger:) Dom håller dessutom med om det mesta och så länge de får lite mat är de lojala till döddagar, det är inte det alla som är..
Dags att investera lite tid i vänner & familj med andra ord..
Kram