Undrens tid är ännu inte förbi…

image
Vaknade 06.20 i morse, detta trots att jag somnade sent & inte blev väckt av någon uggla…
Tittade ut och såg att det inte blivit ljust ännu men ljudet av fåglar och vågor som sakta sakta rullade in gav mig lust att gå ut och promenera utmed strandkanten.
Sagt & gjort, på med träningsbyxor, tröja, kofta, halsduk & mina ”walking shoes” och ut.

Hann typ 75 meter innan jag blev stoppad av en vakt som kom från ingenstans, han ropade från ett par meters avstånd och frågade på spanska vad jag gjorde här. Försökte på min riktigt stapplande spanska svara att det bara var jag & då hade han kommit så pass nära att han såg att det var jag. Har svårt att tro att jag med mitt blonda hår, knut på huvudet och väldigt fritidsklädd kunde förväxlas med någon terrorist eller så men det är ju i alla fall skönt att veta att man bor säkert. Speciellt nu, i absoluta lågsäsongen när jag är den enda som bor här, är det rätt tryggt med 24-timmars vaktbevakning och övervakningskameror.

När jag öppnade den blåa lite delvis rostiga grinden (med kodlås såklart:)) som alla hatar men jag älskar, just för att den har fått patina och att det känns att det är en grind som går direkt ut till stranden & havet, var jag totalt ensam så långt ögat kunde nå åt båda hållen. Promenerade sakta utmed strandkanten och tänkte, reflekterade och njöt av den totala stillheten. Efter några hundra meter stötte jag på en liten man som med en cigg i mungipan stod med sitt fiskespö och fiskade.
image
Fortsatte promenera, tänka & njuta tills jag kom fram till en ”liten” flodfåra, det har regnat en del här tydligen förra veckan. No problem, tänkte jag som uppenbarligen tror att jag är smidig som en gasell eller nåt. Mitt hopp över gick sådär bra, den här gången var ju heller inte Sofia med som kunde erbjuda sig att hjälpa ”tant”. Blev rätt blöt om ena foten och lite till så nu vet jag att jag inte är så smidig som jag trodde. Vände hemåt och var ju tvungen att göra samma hopp igen, med samma resultat, var i alla fall smart nog att se till att det var samma fot som fick ta smällen.

Inte ens en totalt dyngblöt sko mm kunde få mig att inte njuta av havet, tankarna, att se ljuset komma och fler fiskare komma med sin utrustning rustade för en fiskedag vid strandkanten. Bästa lördagsmorgonen på läääääänge.

Kram

2 reaktioner på ”Undrens tid är ännu inte förbi…”

  1. Jag säger bara – snöglopp på tvären så kan du säkert känna ända in i mörgen hur rött spontanbeslutet var!
    Tur det ör dags för grön vårmiddag ikväll!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.