Tänk vad tråkigt det skulle vara om alla visste precis allt om alla. Ingen spänning alls, ingenting att fundera över, ingenting att upptäcka & ingenting att förvånas eller överraskas av. Fast ännu tråkigare skulle det vara om alla vore lika… Jag tycker verkligen om att umgås med alla olika typer av människor i alla åldrar, det tycker jag är berikande och man både upptäcker, lär sig nya saker & får nya insikter.
Tur alltså att det finns olikheter och hemligheter…
Det finns något gammalt talesätt att en hemlighet inte längre är en hemlighet om det är mer än en person som känner till den. Lite väl krass livssyn tycker jag, nog måste man våga lita på i alla fall några i sin omgivning. Men alla kanske inte har den förmånen, kanske också på grund av de själva inte är så bra på att behålla hemligheter och förtroenden.
Kontrasterna är stora mellan vad människor väljer att dela med sig av, några är så hemliga så att man knappt tror att de finns och andra har absolut noll hämningar när det gäller att berätta precis allt och till alla (ibland sådant som man inte ens vill veta). En del gör det till och med i media, det är deras val och jag lägger ingen värdering i hur de väljer att hålla sig aktuella och få publicitet, men bra tror jag inte det är vare sig för dom själva eller deras anhöriga. Själv föredrar jag att stoppa mina små hemligheter i min lilla fiktiva ask och delar med mig gör jag ibland och ibland inte…