Dokumentären om Josefin Nilsson som sändes i SVT fick ju en enorm genomslagskraft, det har nog ingen missat. Många var de som stod upp för att hedra Josefin och hennes minne och många reaktioner kan närmast beskrivas som raseri. Raseri både mot mäns våld mot kvinnor och ett raseri mot Örjan Ramberg och Dramaten som tillåtit en tystnadskultur under så många år. Inläggen på Instagram kom i ett aldrig sinande flöde – alla med hash taggen Brinnförjosefin. En av dem som agerade med kraft och mod var Camilla Läckberg som utan pardon gick till angrepp mot såväl Dramaten som Örjan Ramberg.
Inifrån Dramaten var det Julia Dufvenius Wollter som stod upp och rakt framförde sin kritik mot sin arbetsgivare. Rak i ryggen som en tennsoldat.
Föreställningen som Örjan Ramberg medverkade i lades ner och det meddelades att han inte skulle få några mer uppdrag/roller på Dramaten.
Skådespelarna på Dramaten fick göra sina röster hörda, troligtvis för första gången. Det var som en tryckkokare som exploderade.
Dramatenchefen fick sparken.
Man började säga ”Äntligen händer det”
Vi fick även se något lite nytt. Ett manligt initiativ där män stod upp och tog avstånd från mäns våld mot kvinnor i ”organiserad” form. Initiativtagare var Morgan Alling och han namngav initiativet till Kroka arm.
Ett stormöte hölls i närmast direkt anslutning till att initiativet tagits och någon eller några paneldebatter hölls. Morgan var frontfiguren och han fick stor medial uppmärksamhet för initiativet. Han hyllades av vissa och hånades av andra.
Hashtaggen brinnförjosefin har till idag nästan 10 000 inlägg jämfört med krokaarm som har 547 inlägg. Det i sig skulle inte behöva betyda någonting men jag tror tyvärr att det gör det. Varför hyllades Morgan Alling? Jo, för att han ville kraftsamla för att visa att män som inte utsätter kvinnor för våld står upp och visar att de inte accepterar detta våld mot kvinnor och därigenom stöttar kvinnor. Alla var vid den här tidpunkten så illa berörda och upprörda över dokumentären och här kom en man som ville skapa något gemensamt – Män och kvinnor tillsammans mot våldet mot kvinnor.
Symbolen Morgan valde var kanske inte helt genomtänkt men det är en petitess i sammanhanget. 💪 var symbolen som användes i anslutning till hashtaggen krokaarm. Kan ju om man vill misstolkas som mäns styrka och muskler vilket en del ”hånskrattade” åt honom för. Syftet med symbolen var givetvis att visa styrka generellt och inte i något våldssammanhang.
Det var inte heller symbolen som gjorde att han inte riktigt respekterades fullt ut för sitt initiativ. Det blev lite för mycket fokus på honom själv är nog svaret närmast sanningen. När Morgan deltog i Stjärnorna på slottet fick han en rejäl känga av Claire Wikholm som mitt när Morgan satt och vad man skulle kunna benämna som skröt brutalt uttryckte; ”Jag tycker att du är självgod”.Kanske var det precis det som hände här oxå?
I april lanserades Familjen Dahl Allings podd och i det första avsnittet pratar de om Krokaarm. Hur Morgan hade känt att han måste göra något och hur enormt stolt hans fru var över honom och hans initiativ. Ett separat avsnitt som bara skulle handla om Kroka arm utlovades. Avsnittet kom den 8/5 är 32 minuter långt och heter: Kroka arm – vad hade du önskat att någon hade gjort?
Poddens första åtta minuter (utöver en kort inledning där Morgan utrycker att han aldrig trott att hans initiativ skulle få så mycket positiv respons) ägnas i princip åt Morgan själv och hans barndom. Han växte ju upp i fosterhem under tråkiga omständigheter. Det finns förvisso en ”brygga” över till poddens nästa del och det är att när Morgan och hans fru möter ett grannpar från hemmet där han växte upp och de säger: ”Vi hörde ju hur ni skrek men vad skulle vi göra”.
Det är ju självklart så att det är svårt att veta hur man ska agera och detta pratas det vidare om. Anna-Maria (hans fru) säger att om hon hörde något från grannlägenheten skulle hon börja med att fråga sin man (dvs Morgan) vad de skulle göra för han har så mycket större civilkurage än vad hon själv har. Kan riktigt känna hur Morgan likt Katten Måns i Pelle Svanslös slickar i sig av berömmet.. Man lyfter även fram ett initiativ där konditor Magnus Johansson och hans personal bakat Mandelkrokar och del av intäkterna har gått till en kvinnojour. Det är det enda rent konkreta som Kroka arm lett till som framkommer. Det och att Morgan föreläst för en något som jag tror hette Män.se. Sedan kommer kommer tips från lyssnare som de tidigare bett på vad man som utsatt önskar att någon gjorde.
På något sätt kändes det som någon slags avslut. Det är självklart inte Morgans ansvar att driva denna viktiga fråga vidare men får ändå en lätt olustig känsla att när kameraljuset slocknade och den mediala uppmärksamheten inte längre fanns där på samma sätt så var det förvisso lika viktigt men inte riktigt lika intressant. Det finns inget Instagram inlägg postat av Morgan som berör Kroka arm sedan början på april. Däremot en mängd andra inlägg.
Är det jag som är orättvis – var det så bra att han tog initiativet så att det räcker så? Att män misshandlar kvinnor är ingen ny företeelse det vet vi alla. Är det kanske som Morgan sa att dokumentären om Josefin gav det ett ansikte. Ja, där tror jag han har rätt och dessutom en sådan karismatisk nästan ”lysande” person som bröts ner och blev en skugga av sitt forna jag. Det skapade nog till stora delar det raseri som utbröt.
Det finns självklart många människor som dagligen engagerar sig i det här problemet. Både före och efter dokumentären. Men väldigt väldigt många har gått vidare, avreagerat sig på olika sätt och gått vidare.
Vad lärde vi oss av det här? Är det egentligen inte så att det bara är på Dramaten någon förändring skett. Dramaten och Örjan Ramberg fick klä skott för ett problem som vida överstiger det.
Kommer det avsättas mer än de 45 miljoner kronor per år från statsbudgeten som är den aktuella siffran nu?
Kommer vi ingripa i högre utsträckning om vi hör, ser eller misstänker att det sker våld hos grannen, arbetskollegan eller någon vän.
Kommer Kroka arm finnas kvar och leda till något? Att både män och kvinnor inte accepterar mäns våld mot kvinnor är i sig inget nytt.
….eller är det så att ”Äntligen händer det” likt en tändsticka fladdrade förbi och fick vår uppmärksamhet under en kort period och sedan slocknade och att Dramaten äntligen tog itu med sina problem?
Det enda vi vet är att Josefin genom dokumentären fick någon form av upprättelse. Det är så hennes familj känner.