Hur är det egentligen… för att må bra känns det bättre om man ser bra ut på insidan…ser man bra ut på utsidan kanske det är lättare att må bra även på insidan.. Det finns nog inget rätt eller fel svar på den frågan. För en del betyder utsidan ”allt” och för en del ”ingenting”. De mår bra och är nöjda med att ha det som är viktigt för dem, vad det är kan variera i all oändlighet men det vanligaste är nog ett bra familjeliv och hälsan. För dem där utsidan innebär en lycklig insida kan man se de mest ”horribla” exempel i TV-program som tex Botched eller liknande. Där är stora bröst det absolut viktigaste för att uppnå lycka. 132 plastikoperationer för att likna Barbie Ken är den ultimata lyckan för det som kanske är vad man kalla ett extremfall… Sedan finns det dom som nästan äter sig till döds, vissa så tjocka att de inte kan lämna sin säng. TV-program om alla de sorter finns och var produceras de? Självklart i USA. Var annars?
Lagom är bäst..
En del använder sig inte av några ”skönhetscremer” eller smink utan är helt ”au naturel” och det är absolut inget fel i det. Själv är jag nog mer typen ”Lagom är bäst” Jag försöker sköta om min hy men måste erkänna att jag glömmer att smörja in mig var och varannan dag. Jag är inte ”rynkrädd” även om jag inte längtar efter att få massa rynkor. ”Rätt rynkor” (vad det nu är) tycker jag kan vara riktigt vackert. Men trots mina 54 år har jag inte hittat den där cremen jag inte kan vara utan. En gång för några år sedan hittade jag en creme som jag köpte och tyckte var så bra så istället för att använda den varje dag (vilket jag naturligtvis skulle ha gjort) blev jag ”snål” och skulle använda den lite sparsamt. Köpte den på ett SPA och den var dyrare än det jag normalt sett brukar köpa så det var väl anledningen. Men vad blev resultatet? Alla cremer och smink blir gammalt och jag råkade väl lägga den så att jag inte såg den varje dag och när jag hittade den igen så kände jag direkt på lukten att den passerat bäst före datum.. så den sparsamheten blev ingenting annat än slöseri. Men en sådan sak gör man bara en gång, som tur är så lär man sig av sina misstag.. Nu börjar det bli tomt i burken av den creme jag använder nu så dags att köpa en ny och tänkte prova en ny variant som fått både rekommendationer och väldigt högt betyg.
Förr om åren använde jag mycket av Cliniques produkter men nu var det antal år sedan så det ska bli intressant att se om den är så bra som det ”påstås”
Smink däremot..
Det är inte så att jag inte kan gå ut om jag inte sminkat mig men oftast gör jag det. Inte ”the full package”. Jag är inte heller speciellt bra på att sminka mig, kanske skulle ta och kolla in lite tips på hur man sminkar sig snyggt på någon Youtube kanal. Det fullkomligt svämmar ju över av tjejer som delar med sig av sina tips och råd. Får väl skala av lite för dom tjejerna är ju kanske 25 år och jag 54 så får väl anpassa min make-up efter min ålder. Eller hur var det nu med det där med att ”Vägra vara tant” Även min Foundation flaska börjar sina så det är snart dags att köpa en ny.
Den översta från Clinique använde jag under många år och den är bra. Den undre bilden visar de Foundations som får bäst betyg men man ska inte underskatta prisvärda alternativ som tex Max Factor och Lorea’l så får väl jämföra lite priser och se vilken de blir..
Är det något jag typ inte har så är det ögonfransar – satte dit lösögonfransar en gång och det fingrade jättebra så det ska jag göra om vid tillfälle. Fick fina ögonfransar och behövde inte försöka skapa några.. Den här mascaran är den enda vattenfasta mascaran som fått 5 getingar. Från Lo’real så säkert inte så dyr heller. Får testa den nästa gång jag behöver köpa en mascara. Dom blir gamla snabbt, torkar ut fort så inget man ska tro att man spara på genom att använda sparsamt.
Naglarna….
Tunna och sköra naglar har jag haft så länge jag kan minnas. Upptäckte Gellack för sisådär sex år sedan. Så praktiskt. Man går dit och får dem fixade och så sitter de som berget i fyra-fem veckor.
I Stockholm kostar en gellack behandling ungefär 450–500 kronor. Går att få billigare om du går till en ”elev”. Här i Marbella kostar det mellan 100–200 kronor beroende på salong.. Dyrare i centrala Marbella och Puerto Banus (där tror jag man får betala upp mot 300 kronor) och hundralappen om man som jag går i Marbella-bornas bostadskvarter. Det är även dit vi tar Tintin & Karisma. Man spar mycket pengar på att gå till de ”äkta” Marbella kvarteren oavsett vad det gäller. Det har nu gått sex veckor sedan jag var där så hög tid för ett återbesök med en ny sommarfärg. Mina fotanglar och fötter ser ut som ”kriget” så de behöver lite omvårdnad vid tillfälle de oxå.
Fötter….
…ser ut som kriget betyder att mina ”halgus valgus” (eller vad det heter) blivit värre, åtminstone upplever jag det så. Jag har inte som normala människor tår som är raka utan de är allt annat än ”snygga” och normala. Det är främst stortårna som är problemet. Det gör att jag fått mer problem med skor. Svårt att gå i skor med klack som jag skrivit om och så de här andra problemen. Nu har jag mot alla odds hittat ett par sandaler (som inte är helt platta) och som döljer främst de där gräsliga knölarna..
Att jag skulle hitta ett par sandaler = lycka, att de dessutom kostade 100 kronor = lycka. Att jag hittade dem på Lidl = otippat🙂 Så nu ser det vettigt ut när jag går ut och slipper gå i typ Nike skor hela tiden.
Hotell eller Bordell?
Den här svenska tjejen och hennes kille fick ett sista minuten ryck och bestämde sig för att åka och se matchen Sverige mot Mexico. De bokade ett enkelt hotell för en natt i centrala stan till ett pris på 2 700:- via Booking. De tyckte det var lite dyrt men läget var ju topp och det var ju oxå typ en ”once in a lifetime opportunity” att se matchen. När de kommer fram till hotellet upptäcker de att det är ett kombinerat hotell och bordell och där ville de absolut inte bo. Helt omöjligt att få boka av och få en enda sekin tillbaka. De fick moloket lämna hotellet/bordellen och hittade ett nytt hotell ett par mil utanför stan. De tänkte/trodde att de skulle få hjälp av Booking.com att få tillbaka sina pengar för ett hotellrum de inte använt och som dessutom inte var på ett ”riktigt” hotell. Man kan ju tycka att Booking gjort lite dålig research när de har med den typen av ”hotell” som bokningsbara hotell. Men det var typ kalla handen från Booking som påstod sig inte kunna göra någonting åt situationen. Men nu har de väl vänt på en femtioöring eller så och säger plötsligt att de skall göra sitt ”yttersta” för att kompensera paret. Kan det ha något att göra med att det uppmärksammades i Expressen eller Aftonbladet.. Det behöver man nog inte vara raketforskare för att förstå. Varför kan inte företag ta ansvar innan det hamnar i media? Skadan har ju redan uppstått och den blir nästan dubbel när de väljer att agera efter det att media uppmärksammat det hela. För övrigt har jag bara bra erfarenheter av Booking men det här tycker jag att de hanterat klantigt..
Måste ha..,
Hur mycket ”Vägra vara tant” eller vad du vill så är det bara att inse att styrkan på mina läsglasögon måste ökas med allt jämnare mellanrum. Närsynt är jag ju och fick mina första glasögon när jag var elva år.. Sedan kom man upp i tonåren och glasögon var det absolut sista man ville ha så de åkte ner i en låda. Såg väl sådär bra så ibland kunde jag gå förbi folk jag kände utan att hälsa för att jag inte såg men jag hankade mig fram.. Med åren blev synen sämre och kontaktlinserna kom som blev min ”räddning” Glömmer aldrig när jag gick in till optikern och han efter synundersökningen frågade: Var har du ställt ledhunden? Sedan dess har jag haft linser och det har fungerat bra men sedan något år behöver jag oxå läsglasögon. Så det är prio före crèmer och allt annat, nu kostar de ju som tur är inte så mycket. Ett par snygga ligger väl runt 100-150 kronor på Apoteket så det blir veckans inköp.
Vi avslutar veckan….
med något som är fint mitt i det sorgliga..
Sommarprataren Uje som var en av medlemmarna i bandet Doktor Kosmos drabbades 2016 av Parkinsons sjukdom. Det är tufft och extra tufft för en relativt sett ung familjefar. Livet är inte rättvist, det ser vi exempel på varje dag. Uje var inbjuden som en av årets sommarpratare just för att prata om sin sjukdom – inte för sin roll som musiker. Genomgående fick programmet väldigt bra betyg. Det som avvek från alla andra sommarprogram och som gjorde det både lite extra fint och ”vardagsrealistiskt” var att han avslutade programmet med att fria till sin sambo. I första hand för att han älskar henne och därför vill att hon är hans fru men i andra hand för att efterlevnadsskyddet är väsentligt bättre/starkare om de är gifta och inte bara sambos. Det måste vara väldigt blandade känslor – att be någon dela resten av sitt liv med en och samtidigt veta att man är sjuk och inte veta hur länge just den delen med resten av ens liv är. Det är det väl i och för sig ingen som kan veta på förhand, för vad som helst kan hända. Men i det här fallet är det just kan som skiljer sig ifrån det ”vanliga” löftet att dela resten av sitt liv tillsammans. Då ser man inte eller vet att det redan finns ett slut som är mer tidsbegränsat än vad det är för den ”vanlige” mannen som friar till sin sambo. Så i sorgen är det ändå vackert och fint och jag hoppas att de får många år tillsammans innan slutet kommer.
Godnatt!