Jag har gått igenom det jag skrivit hittills på min bok som aldrig kommer bli utgiven och skrivit ett antal ord till.. Inte så många men är nu uppe i 5 700 ord, det motsvarar ungefär sjutton sidor i en bok. Inser att det nog aldrig blir en bok, inte av den här början i alla fall. Jag passar som sagt väldigt mycket bättre för att skriva om någon annan eller om något specikfikt ämne. Om jag nu överhuvudtaget passar för att skriva.. Gör det mest för min egen skull så egentligen spelar det ingen roll vare sig om jag passar för det eller om det blir utgivet. Tror nog att om jag nu har en förmåga att kunna skriva så är det mest informationstexter etc som är min styrka, kanske skulle fokusera på det och se om det kan vara till någon nytta:)
Jag kommer ihåg förr när man yngre och gick ut en del. Väldigt mycket yngre alltså.. Då var den svenska Melodifestivalen absolut inget man tittade på men Eurovision tittade man på och gick ut efter tillsammans med typ halva Sverige så det var alltid extra långa köer för att komma in just den lördagen.. Kommer ihåg att vi satt hemma hos mig ett gäng tjejer och ”förfestade” med Eurovision på TV:n och Bröderna Herreys vann.. Diggiloo Diggiley – man kan inte annat än att säga att trots att det var drygt 30 år sedan så spelas den sjukt mycket. Man blir ju lite rädd när man tänker på att det var över 30 år sedan de gick och vann, för visst var del väl 1984?? Jag vill minnas att jag hade en svagt rosa plyschsoffa som jag tyckte var så fin:) Kul hade vi hur som helst för det mesta i vårt tjejgäng.. En av fördelarna med sociala medier och då främst Facebook och Instagram är ju att även om man inte direkt träffas eller har kontakt så har vi i alla fall lite koll på varandra..Eller så är det baksidan, det uppstår inte något stort behov av att träffas för man håller koll på varandra ändå, men det alternativet tror jag inte på..
Har precis varit ute med Tintin & Karisma, strålande sol, fågelkvitter och riktig skärgårdsluft. Vet att jag tjatar någon kopiöst om våren och vårkänslor men i dag kändes det verkligen som om våren var runt hörnet. Har nog aldrig längtat så mycket efter våren som jag gör i år. Det är lixom samma känslor som när man var barn och skulle få nya träskor för säsongen och cykeln plockades fram..
Skriver från datorn nu och den är helt hopplös när det gäller mycket och bland annat att ladda bilder till bloggen så därför blir det lite bildlösa inlägg.
Nu dags för lite fixande inför morgondagens möte..
xoxo