2017–01–06 och årsdagen för dig Mamma, årsdagen då du lämnade oss och somnade in.. Sex år har passerat sedan den där natten eller gryningen, sex år och massor av händelser och stunder som jag inte kunnat dela med dig.. Några viktigare än andra och några som man alltid vill ha sin mamma att prata med men dom har en sak gemensamt och det är att jag önskade att du vore där..
Fredriksborg, du fick aldrig uppleva Fredriksborg. Inte på projektstadiet ens. Jag bara vet att du hade tyckt om det och trivts där, nu blev det inte men du har ändå funnit där på något sätt.. Inte bara genom det så Fina och vackra hotellrum som uppkallats efter dig Anita.. Invigningen där i juni 2013 hade du nog gärna hoppat över men inte resten, att få äta gott och dricka ett glas vin omgiven av kärlek och en underbar plats på jorden.
Du fick aldrig uppleva Marbella.. kombinationen att bo i Sverige på sommaren och i Marbella på vintern hade passat dig så bra.. Inte vara borta nio månader i sträck för då hade du saknat Anton för mycket. Anton, ditt enda barnbarn och som du under slutet var rädd skulle glömma dig.. Det gör han inte och inte någon av oss andra heller. Jag är hundra procent säker på att du skulle varit så nöjd och glad över att Pappa nu gjort det valet.. Stocholm/Marbella har blivit hans två hemstäder och han har fullt upp.. Svenska klubben i Marbella, bridge och självklart träningen/motionen. Du skulle vara glad mamma att pappa klarat allt så bra som han gjort . I bland säger han något klumpigt, du vet så där som är så typiskt honom och eftersom du inte finns vid hans sida får man säga till själv..
Du fick aldrig möjligheten att träffa Tintin och Karisma.. Du hade mycket klokt påpekat att det kanske inte var så smart att skaffa hund eftersom man blir så bunden.. Jag hade viftat bort det och du kapitulerat, dock med en viss oro hängde kvar.. När Tintin sen gjorde familjen ”komplett” hade du nog givit upp helt..
Ett kort från i somras.. Det var en bra sommar vädermässigt och du hade varit glad men samtidigt gnällt lite mellan varven över att det var för varmt. Men ingenting, absolut ingenting kan göra dig så glad och stolt som ditt enda barnbarn. Han har fortsatt att vara den otroligt fina lilla kille han var redan då när du fanns med. Han är en omtänksam person med stort hjärta och ett jättefint sätt – du hade älskat honom till månen och tillbaka.
Det är mycket annat som hänt – vissa saker man uttrycka du missat och vissa att du sluppit.. Det viktiga är att du är med oss varje dag i känslan..
Varför smakat tårar salt?