Som barn tillbringade jag sommarlov i Rånäs där släkten på mammas sida höll sedan urminnes tider. Jag hade ett gäng kusiner och vi var väl relativt jämngamla som hängde ihop. Det regnade heller aldrig, visst är det så man minns sin barndoms somrar. Det var inte gångavstånd till badet och oftast var det just moster Maud som var ”chauffören” till badet. Men innan ville hon ofta lyssna på Sommar i P1. Det varar ju ca 1,5 timme men kändes som en halv evighet de gånger hon tyckte att det var ett bra program och ville lyssna klart. Snälla Maud är det inte slut snart har jag nog sagt hundra gånger genom åren.
Solen sken, tiden gick långsammare än långsamt och för mig som alltid varit som en ”fisk” i vattnet var det nästan plågsamt att höra den där urtråkiga rösten i det som nu Maud tyckte var så intressant. Som på beställning kom det någon mås och bestämde sig för att hjälpa mig.. Jag och min kusin skrattade så vi kiknade vilket Maud inte gjorde efter det att måsen hjälpt oss på vägen.. På den här tiden var det inte direkt några flashiga sommarstugor vi hade så det som nyss var en omöjlighet var nu en nödvändighet. In i bilen snabbt och mot badet. Fort gick det också på grusvägarna mot badet, lyckan var total där vi satt i baksätet och i full rulle var på väg mot dagens höjdpunkt. Timmarna vid badet.
Hennes man Lasse, dvs min ingifte morbror, kom ut på fredagseftermiddagarna för att stanna över helgen de veckor han inte hade semester. Då gick vi ofta längs de slingriga grusvägarna ner till den lite större och rakare vägen och mötte honom så vi fick åka med hans lastbil tillbaka till vårt släktställe. Innan mobiltelefonens tid men han kom nästan jämt vid samma tid. Vi älskade att åka med lastbilen så det missade vi sällan.
På lördagskvällarna spelade vi poker om pengar och de vuxna drack Sangria. Vi barn fick Hallonsoda eller någon annan läsk som man tyckte var det godaste som fanns. Vi höll alltid till i Maud & Lasses hus, varför vet jag inte det bara var så, men alla var där. Jag älskade verkligen mina somrar i Rånäs (Roslagen för er som inte vet) för det var just bara på somrarna man var där. När sommarlovet var slut flyttade alla tillbaka till ”stan”.
I dag somnade hon in, Maud, med Lasse vid sin sida. De hade hängt ihop i ett helt liv. De var så unga när de träffades att de fick skriva till Kungen och be om lov att gifta sig för Maud hade blivit gravid. De fick dom och tur var väl det för det var nästan 70 år sedan Kungen fick det brevet. Det är verkligen bevis på livslång kärlek, tills döden skiljer oss åt. Jag hade inte kunnat ha en bättre moster, underbar och alltid snäll. Tack för att du var den du var, på många sätt lik min älskade och saknade mamma. Nu får ni titta på oss här nere tillsammans och ni ska veta att vi saknar er ❤️