Det är väl en naturlig del av människans utveckling, att förändras beroende på vad som händer dem i livet. En del människor förändras till det bättre och andra till det sämre. Det är väl bara att acceptera att det är så det är. Men när vissa människor förändras, fast inte på riktigt om ni förstår vad jag menar då är det trist tycker jag. Kan tex vara någon som får ett nytt jobb och helt plötsligt blir så viktiga att de nästan spricker eller någon artist som slår igenom och som över en natt blir en diva. Ja, ni fattar. Vi har alla både goda och dåliga sidor och ”nobody is perfect” är verkligen sant. Det tråkigaste jag vet är människor som bara hör av sig (eller nästan bara hör av sig) när de vill ha hjälp men sedan inte är speciellt snabba eller villiga att hjälpa till tillbaka. Jag har jobbat med mig själv det sista året på att bli bättre på att säga nej. Man kan inte finnas där för alla och hjälpa alla med en det ena och en det andra. Människor som man vet skulle hjälpa till tillbaka om man bad dem kan man däremot finnas där för och hjälpa hur mycket och hur många gånger som helst. Men när ens ”snälla” sida tar över och man försöker hjälpa alla inträffar två saker och i bland tre:
1. Man hinner inte hjälpa allt och alla så någon/några blir besvikna och upplever att man sviker dem när man sagt att man ska hjälpa dem men sedan bara inte hinner med.
2. Man försakar sina närmaste (familjen och syskonbarn etc) vilket ju inte är speciellt ok.
3. Vissa blir inte ens tacksamma för hjälpen utan tar den rakt av för given, om och om igen.
Perfekt är däremot bordet förberett inför morgondagens marathon arbetspass för att bli klar till mötet revisorerna. Får se till att somna i vettig tid och inte lyssna på min ljudbok för länge så att jag kommer upp i tid och kan sätta i gång. Jag jobbar helt enkelt bäst under press, onyttigt men tyvärr sant.
Är lite missnöjd med mitt hår (och en hel del annat som tex mina vita ben, obefintliga ögonfransar etc men om vi nu fokuserar på håret).. Är inte nöjd med nyansen riktigt och sedan så blir håret fult per automatik under vinter halvåret på något sätt. Vågade ju mig på att färga håret själv för någon månad sedan. Det kanske inte blev världsmästarklass på den färgningen men helt ok om man inte synade varje hårstrå riktigt noga. Funderar på om jag skulle ta och slå till och göra en ny hemmafärgning nästa vecka. Lite snålt sådär, men prisskillnaden på att göra det hemma jämfört med hos frisören är ju grymt stor. Tror nog jag testar så får Jenny (min frisör) rädda upp det om det blir katastrof.
Ingen succé med Mello den här veckan heller, riktigt trist om jag ska vara ärlig..
Nu i säng och lite ljudbokslyssning..
Kram