På planet senast mellan Malaga och Stockholm som var en kvällsflygning där de flesta sov men inte jag satt jag och tänkte.
Tänkte på allt som hänt sedan jag lämnade Wallmans, att mitt liv som egen företagare passar mig jättebra men att jag fastnat för mycket i uppgifter som egentligen inte passar mig. Saknar, som jag tjatat om, de kreativa delarna bland annat. Utifrån de där tankarna på planet föddes iden. Iden som jag bara inte kan släppa.
Iden som skulle ge mig både utlopp för min kreativa sida och energi.
Men..
Dels är det där med tiden, kan ju inte rusa runt och påbörja nya saker hela tiden. Jag räcker inte till som det är och har ofta dåligt samvete för att jag inte hinner med. Att jag inte hinner med ett och annat administrativt kan jag leva med men nu när jag inte hinner med människorna då mår jag inte bra själv. Dags att hård prioritera och strukturera bättre med andra ord. Men tillbaka till iden, jag måste ju skapa utrymme för den och undvika att i sedvanlig ordning optimistiskt rusa fram. Den här gången ska jag verkligen tänka, vrida och vända och se till att inte stressa vare sig mig själv eller iden i sig. Vi får väl se hur jag klarar det..
Allting är ju nu,nu,nu i dessa tider. Tar vi ett foto med telefonen ser vi det direkt och kan lägga upp det eller skicka det inom en sekund. Annat var det förr, kommer ni ihåg när man varit på semester med kompisarna. Massa bilder togs och vid hemkomsten skickades filmrullarna in för framkallning. Efter en vecka eller så kunde man förvänta sig leveransen av fotona i brevlådan och semestergänget träffades och kollade på varandras bilder. Sedan kom framkallning på en timme vilket då nästan ansågs totalt revolutionerande.. Men det var då det. Ska försöka tänka på den tiden med brevlådeleveransen när jag jobbar vidare med min ide..
Samtidigt..
..kan man ju inte bortse ifrån vem man är. Är något kul vill jag göra det nu,just precis nu inte sen. Är något tråkigt kan jag däremot bli lik den där tiden med fotona i brevlådan. Ledordet får väl bli balans helt enkelt..
Kram