Kompishäng vs ensamhäng..

Vissa människor har extremt svårt att vara själva.. Min kompis Palle är just den personligheten personifierad. Jag själv är i grunden en hyfsat social person och hänger gärna med kompisar, kvinnliga som manliga men inte jämt. Har ett ganska stort behov av den där självvalda ensamheten. Att bara göra precis vad man själv känner för just där och just då. Ibland absolut ingenting, ibland gå på stan, ibland jobba, ja ni fattar typ det mesta är ok att göra även om man är ensam. Några saker har jag däremot lite svårare för att göra just ensam:
1. Äta på restaurang (har tränat upp min förmåga så jag klarar det nu)
2. Gå på bio eller teater (tror att alla ska tycka jättesynd om en som sitter där helt själv)
3. Stå & hänga i en bar. Kommer jag aldrig ens prova, kommer garanterat bara inbilla mig att alla tror att jag är en 50-årig tant som hamnat i skilsmässodiket och är ute efter en ny förmåga..
Men bortsett från de tre så är det mesta ok att göra även när man ”hänger” med sig själv..

Ikväll hänger jag med mig själv här på hotellrummet. Fick ett ensambehov och njuter av att göra just ingenting.. Har några skvallerblaskor med från Sverige som jag blandar upp med boken om de svenska riskkapitalisterna. Har bunkrat upp med lite Coca-Cola, ätit middag för mig själv (roomservice) och skickat i väg T att äta middag ihop med Tom.

I morgon eftermiddag till Lotus som sagt. Kul att se de kära kompanjonerna igen & planera lite framåt.

Får väl titta till och sitta en stund på det egna kontoret, det var ju inte direkt igår jag satt där. Ingen risk att kontorsstolen blir så utsliten som Helenas blev innan hon fick en ny. Gick förbi receptionen en dag och hon satt i så konstig ställning. Frågade henne vad hon höll på med, jo hon sydde ihop sin trasiga kontorsstol där stoppningen stack ut. Hon fick en ny lite senare är väl på sin plats att säga..

Kram