Borta bra men hemma bäst, inget lyxhotell i världen slår känslan av vara här i sitt egna underbara hem vid havet. Jag tycker förvisso om att bo på hotell ibland, då gärna riktigt bra hotell med stora rikliga frukostar, lyxiga badrum med kvalitetshanddukar, morgonrockar och allt annat som hör till.
Det jag däremot inte alltid uppskattar på dessa typer av hotell är gästernas beteende. Då menar jag inte stökiga, fulla gäster för den typen brukar sällan checka in på den sortens hotell utan en helt annan typ. De där ”fiiina” typerna som med näsan i vädret går runt och behandlar hotellets personal som om de vore lägre stående varelser. Sådana finns alltid på varje ”lyxhotell” och är oftast just dom som egentligen inte alls borde gå med näsan i vädret. Drar inte på något sätt alla människor med pengar eller position över en kam, inte på något sätt men det finns en viss kategori som alltid utmärker sig och tror att de är förmer än precis alla andra och att man då per automatik bör/ska uppföra sig snorkigt och snobbigt.
Hemma hos mig finns inga sådana snorkiga typer, utom jag själv då i sådana fall:) Just nu råder det ett lugn, tystnaden är total och det är så otroligt avkopplande. Blåser lite gör det så ett och annat vindkast hörs men i övrigt bara tyst..
Jag ska sätta igång med att packa upp, tvätta lite och vila lite i största allmänhet. Klockan 18.00 kommer Salvador och hämtar mig för att köra mig till Gamla stan. Ska ju hitta några detaljer till kontoret och sedan ska jag fortsätta att träna på att äta middag alldeles själv..
Kram