I dag ringde dom från White Guide för att berätta att vi blivit recenserade och kommer finnas med i 2014 års upplaga. Jättekul, får vi hoppas för de vägrar säga något om hur det gått.
Vi får med andra ord vara lite nervösa och kasta oss in i första bokhandel när den släpps… Under tiden får vi hoppas på att vi får en bra recension, hjälp oss att hålla tummarna:)
Jag blir alltid nervös över recensioner, de är ju så subjektiva. När jag jobbade på Wallmans var jag superstressad vid varje premiär som recenserades. Kunde verkligen aldrig koppla av och ha en trevlig kväll, satt som på nålar hela tiden. Fick gästerna mat i tid, funkade flödena, hur skulle publiken ta emot showen och vad skulle recensenterna skriva. Inte lätt att koppla av och vara ett socialt geni under dom förutsättningarna… Man visste ju att en dålig recension innebar att biljettförsäljningen inte tog fart och vid en bra så kunde det snabbt bli succé. Mycket som stod på spel med andra ord…
Jag tycker att recensenternas roll/uppdrag borde vara att tolka publiken och hur de verkar uppleva showen och inte subjektivt beskriva vad de själva tycker. För så tycker jag att de allra flesta recensenter gör. Är det för folkligt & glatt – ja då är det oftast inte bra enligt vissa recensenter. Att publiken älskade det är tydligen en bisak. Hur det nu kan vara det?
Vid en showrecension fick jag vara nervös ungefär 10-15 timmar innan man kunde läsa den. Nu ska jag behöva vänta i typ 6 veckor. Får göra som med 50-årsdagen, låtsas att den inte finns…