Det som var gemensamma faktorer för Cloetta och Fazer var att båda var i grunden genuina familjeföretag med en lång och stolt tradition & att medarbetarna i båda länderna hade arbetat i företaget i många många år. I övrigt var det inte mycket som var likt…
Det var en både spännande och intressant introduktion i den svenska verksamheten. Jag hade aldrig varit på Cloetta innan jag började, när taxin som tagit mig från Linköpings station till Cloetta i Ljungsbro var min första tanke: Herregud, vad har jag givit mig in på… Byggnaden, receptionen och kontorsutrymmena kändes som att göra en resa tillbaka till 60-talet vid en första anblick. Så långt ifrån Coca-Colas glasfasader och nya, moderna kontor man kunde komma. Men i den byggnaden som först ”skrämde mig” fick jag snabbt lära mig att det fanns så mycket värme och stolthet att det var omöjligt att inte trivas.
Den första jag mötte var Anki i receptionen, utan att överdriva så tror jag att det varit hennes arbetsplats de senaste 25 åren men hon var alltid lika glad & lika hjälpsam. När vi lärt känna varandra efter en tid berättade hon att det inte funnits en enda morgon som hon vaknat och inte känt att det skulle bli kul att gå till jobbet. Hur många av oss kan dela det?
Att hon tyckte om sitt jobb och företaget rådde det inget tvivel om och under mina introduktionsdagar var detta jag något jag möttes av hela tiden. Jag kände mig verkligen välkommen och återvände till Stockholm positiv och med en bra känsla i magen. Inte var det sämre att jag också hade med mig en stor kasse fylld av Cloettas alla produkter, jag måste ju veta vad jag skulle ansvara för att sälja:)