Hej,
Det var ju, som jag skrev, ingen bra idag i går. Jag var på något sätt utmattad så jag kan inte minnas att jag sovit så mycket under en dag. Om jag inte varit sjuk då förstås. Men jag är ju på ett sätt sjuk även om det inte är en förkylning eller så men det vore väl konstigt om kroppen inte också blev påverkad och på sitt sätt sjuk av det här. Efter att ha kört så hårt med To Do listan, befunnit mig högt, lågt och överallt i tankarna så sa väl kroppen klokt nog ifrån.
Det blev inga långa hundpromenader men det tänkte jag att de kompenseras för eftersom de kommer att få tre fina och roliga dagar på hundhotellet. Själv kunde jag sitta i tv-soffan och slötitta på något tv-program och plötsligt vaknade jag eftersatt ha slumrat till. Inte en gång utan massor av gånger. Började ju titta på Dancing Queens men pausade efter mindre än en halvtimme, fortsätter när jag är mindre trött än jag var i går.
När jag hade slumrat till för jag vet inte vilken gång i ordningen satte jag på luftkonditioneringen och väntade lite så att det skulle bli lagom svalt och sedan gick vi och la oss. Under den tiden tog jag en sen sista promenad så nu behöver jag inte gå ut med dem förrän i samband med att jag ska möta upp Sabine.
Varje morgon jag vaknar är det första jag gör att känna efter. Känna efter hur jag mår. Känna efter om det känns som om det kommer att bli en okej eller jobbig dag. Om det känns som en halvjobbig dag så finns det saker jag kan göra för att påverka den men det är det mycket svårare att göra när det känns så där tungt och jobbigt.
Idag vaknade jag, kände efter och kände mig okej. Det var en sådan skön känsla, speciellt med tanke på gårdagen. Två sådana dagar i rad är jobbigt – jag har haft många sådana och kommer att ha många fler.
Jag tror att sommaren och ljuset hjälper mig. Nu har vi ju inte det regniga, totalt mörka höstmånaderna här som i Sverige men det är ju vår och höst även här och då kommer folklivet minska, tystnaden sänka sig över Marbella och det kommer att bli lättare att känna av ensamhet och eget mörker. Det känns därför bra med de två svenska föreningarna och kursen i spanska som jag ska börja med. Även om jag inte bor kvar i Spanien hela livet är det förutom sysselsättning bra att kunna så mycket som möjligt nu och alltid bra att kunna språk.
Jag har ju väldigt mycket tid samtidigt som det känns som om tiden går så fort. Jag är nog rätt splittrad i tankar och händelser vilket jag tror är rätt normalt. Apropå det där med ”normalt” så har mina tankar och funderingar inte kretsat så mycket kring det de senaste dagarna. Jag börjar kanske bättre förstå att det finns inget ”normalt”. Vi är alla ”normala” i vår sorg och hur vi bearbetar den.
Det enda och absolut enda man ska göra är det som får en att må så bra det bara går. Det ger kraften att ta steg för steg, dag för dag. Att ha en dag som trots allt känns rätt okej är inte fult, det är inte fel utan precis tvärtom bra och jag vet att det är precis det Thomas velat. Han hade velat att jag hade det bra och att jag tog hand om Tintin och Karisma på det allra allra bästa sättet och gav dem massor av kärlek. Om ni bara visste hur mycket han älskade dem. Han skulle ha gått genom eld och vatten för deras skull.
Det enda som man måste akta sig för är att fly. Fly från känslorna och trycka undan dem. Kanske gör jag det ibland men de är inte instängda så jag är inte orolig men jag vet att dagarna i Sverige och speciellt dagen kommer att vara den absolut svåraste. Den svåraste men också den viktigaste.
Eftersom det lutar åt att jag kommer att stanna här och om jag gör det kommer att vilja byta lägenhet. Jag känner att det är rätt att byta miljön och börja om. Det är för mycket minnen som finns här. Minnen som inte hör ihop med vårt gemensamma liv i sig, jag vet inte hur jag ska förklara men det känns rätt att byta lägenhet. Dessutom behöver jag inte så stort.
Jag har jag kontaktat Monica. Monica är den ”agent” som tidigare hjälpt oss att hitta lägenhet. Det kan ju ta tid att hitta rätt och jag måste ju inte ta någon så det är lika bra att hon börjar kolla runt.
Tidsmässigt passade det henne perfekt att börja söka nu för hon har 10 dagar kvar i karantän i Argentina. Hon kommer därifrån och ska ha semester hos sin familj där. Har lämnat en bra specifikation – bra ur perspektivet att hon vet precis vad jag vill ha men det innebär inte att den är bra ur perspektivet ”lätt att hitta”.
Jag vill ju helst inte ha så stort, gärna ett sovrum och ett bra kök. Det där med ett sovrum är inte alltid så enkelt men vi får se om hon lyckas. Anledningen till att jag bara vill ha ett sovrum är att trots att vi varit två så har det mest blivit ett rum som varit över. Vi hade det iofs som kombinerar gäst- och arbetsrum men det har aldrig blivit riktigt bra.
Något arbetsrum behöver jag inte och då skulle rummet iofs kunna vara för gäster men nu i vuxen ålder föredrar många att bo på hotell när de är nere. Min syster och hennes son bor ju hos Pappa så något stort behov av ett gästrum har jag inte. Men det kan kanske bli annorlunda framöver, vem vet. Vi får se vad hon hittar helt enkelt.
Centralt, terrass och ett hyfsat bra kök känns som prio..
Jag har tagit en paus i Moa Herngren sviten. Jag har inte riktigt kommit in i den sista så jag avvaktar lite. Jag har ju alltid varit intresserad av dokumentärer och kriminaljournalistik och det här fallet med Tom Hagen eller rättare sagt försvinnandet av hans hustru har jag läst om i media så boken intresserade mig. Återstår att se om den är välskriven och värd att lyssna på, fallet är ju inte löst men baserat på svensk medias rapportering verkar norsk polis ha skött fallet högst oproffsigt.
Jag började lyssna igår och tycker att den verkar riktigt bra. Lyssnade länge med andra ord men med tanke på hur mycket sömn det blev igår så gjorde det ingenting.
Efter det att jag lämnat över hundarna till Sabine mötte jag upp en kompis. Vi tog en kort sväng till marknaden i San Pedro, det blev ju minst sagt misslyckat när jag skulle åka till marknaden i Nueva Andalucía för ett antal veckor sedan. Det blev ingen storshopping men köpte en liten rosa typ Longchamp necessär liknande grej. Bra att ha i handväskan med läppstift och lite annat i. Perfekt storlek och färg så att den snabbt går att hitta.
Det var lite avkopplande att gå där bland de olika marknadsstånden och se allt mellan himmel och jord som såldes. Om jag hinner med kanske jag skulle ta och åka till den i Nueva Andalucía på lördag. Nu har jag ju koll på bussarna 😊 Då skulle jag dessutom kunna testa räksmörgåsen på det svenska bageriet kanske. Vi får se, hur det ser ut med både tid och känslor.
Jag tror att mitt inköp i Svenska butiken i dag kommer att gå till historiens konstigaste. Sju konservburkar med Bullens pilsnerkorv och två förpackningar plastpåsar. Äntligen plastpåsar..
Sedan var det veckomöte hos min läkare. Har ju bytt dag för att logistiken ska funka bättre. Nu går hon på semester i två veckor och vill att jag ska gå till hennes kollega. Vi kom fram till att jag gör det om jag känner att det behövs men inte bestämmer att det ska bli besök varje vecka. Fick lite pekpinnar om vikten så det är ju bra att det blir wienerschnitzel jag kväll. Nu räcker ju inte det men det är ju iallafall en riktigt ordentlig portion med mat.
Krusiduller är verkligen ingenting för mig heller inte det helt kalla avskalade. Jag tycker om lite enkel, varm, mysig och inbjudande stil. Delvis lite rustikt också men inte gamla bruna ”farmorsmöbler”. Gick det ihop? Strunt samma – jag vet själv vad jag menar.
Jag är nog rätt tråkig egentligen för att ha färgstarka väggar, soffor eller så är inte alls min grej men kan ha gärna ha lite färgstarka stilleben. En färgstark tavla eller svartvitt fotografi, båda är lika fina på sina helt olika sätt. Det här på bilden tycker jag tex är jättefint att ha på ett bord.
Jag kommer ju att börja behöva se framåt. Jag är inte där och det kommer att ta ett tag men någongång både behöver jag och kommer att vilja se framåt. Då är det precis det här som jag få hjälp av. Skapa det nya hemmet. Inte för att jag ska köpa massa nya möbler eller byta ut alla ”prydnadssaker” men de hamnar i en ny miljö och kanske köper jag något nytt.
Jag tvingas ju vara i framtiden i några perspektiv och det är egentligen bara två: bo kvar eller flytta hem och att om jag bor kvar hitta ett nytt boende.
Varför glömmer man alltid vissa saker? Nu är det klister.. Står inte och faller med att behöva det just de här dagarna men.. Får se om jag kan komma ihåg det när jag passerar Kinesen. Glömmer gör man däremot aldrig.. lukten av barndomens Björnklister.. Visst minns ni.
Nu fixa mig iordning för att gå iväg och träffa Lotta och Christian- ska bli jättetrevligt. Jag har heller inte dåligt samvete för att jag tycker att det ska bli trevligt.
Kram
Bullens pilsnerkorv! Så bra. Men vad är egentligen det magiska? Jobbade waaay back på norrländskt mejeri ( innan Lantmännen o Coca-Cola) Vi sålde ”allt” på storköksidan – inkl bullens. Och alltid när vi hade konferens var Bullens med. Alla gillade. Har för mig att kollegor kunde ringa på kvällen o föreslå vi skulle dela på ” en Bullens” … ja det här var ju Norrland:) Enjoy your stock:)
Det magiska = barndom, mormor, landet i Roslagen och sommar ❤️