Efter frukostmöte med Jenny (variant olyxig), möte och genomgång med Christina så kom hundvakten och det var dags för mig att bege mig till Ernst & Young. Hade både en del att bära och ben som inte var/är i bästa skick så jag tog en taxi. Du ser trött ut sa taxichauffören ca 15 sekunder efter jag klivit in i bilen. Ja, jag är trött sa jag. Efter ytterligare två minuter sa han, du ser riktigt trött ut. Ja, jag är trött sa jag. En liten stund senare sa han: du ser verkligen riktigt trött ut.. Vad säger man, kände mig verkligen pigg och peppad att ge mig in på Ernst & Young och mangla siffror i några timmar..
In på Ernst & Young, stannade först på Espresso House och köpte en bagel. Tänkte att jag skulle bli och se lite piggare ut med lite mat i magen. In i mötet, upptäcker att jag glömt mina läsglasögon. Succé – ser typ ingenting utan mina läsglasögon och framför allt inte em. miljon små siffror.. Vi jobbar ju mot klockan så stressnivån i rummet var rätt hög.
Den där taxichauffören hade nog verkligen rätt. Jag inte bara såg trött ut, jag var väldigt trött oxå. Till slut blev allt bara en enda röra med siffror för mig. Jag som normalt sett har världens sifferminne men icke i dag. Jag vet inte hur det gick till men på något sätt kom vi i alla fram till vad som ska göras till i morgon kl 13.00 när vi ska ses igen och göra klart allt. Så för min del blir det garanterat inte något avslappnat soffhäng ikväll – har några uppgifter som bara måste vara klara klockan 13.00 i morgon när vi ska ses igen.
Fick i alla fall köpt några doftljus och några dosor snus innan jag helt dödstrött tog mig hem igen. Nu måste jag vila en timme eller två innan jag sätter igång med uppgifterna. Just nu är jag så trött i huvudet att jag garanterat skulle göra mer fel än rätt så bättre att ta en vilopaus och förhoppningsvis återfå lite energi och ”pigghet” så att jag får klart det som måste göras. Har ju några timmar på mig i morgon förmiddag oxå så det ska nog gå. Vill man så kan man brukar man väl säga..
Kram