..var inte precis den bästa i natt. Karisma uppvisade en ny sida och väckte mig när hon tyckte det passade henne. Typ 32 gånger. Det är inte helt lätt, hur söt hon än må vara, att behålla tålamodet efter sisådär 20 gånger. Vi får hoppas att det var en engångsföreteelse annars får vi ha skilda sovrum:) Nu sover hon däremot som en stock bredvid mig när jag sitter här i soffan och jobbar. Mina snittblommor sjunger på sista versen och eftersom jag kommer sitta hemma och jobba hela helgen ska jag se till att göra det riktigt fint hemma. Får passa på att smita ut och köpa blommor och lite mat när Teresa & Zenon är här och städar i morgon.
In med våren i vardagsrummet helt enkelt;
Hittade förresten en laddare som funkade till slut igår så nu är det ingen batteri panik längre. Hemskt egentligen att man känner att man inte kan klara sig utan sin mobil en dag.
Men så är det nog för många i dagens samhälle. Jag som är en 50-årig tant kan ju bara föreställa mig vilken panik en 17-åring skulle ha utan mobil en dag. Ett öde likt döden typ antar jag..
Plockade iordning och fixade i går men nu är det dags igen. Strumpor kan man hitta där man minst anar det, söndertuggade papper, mattor som förflyttats ett antal meter – listan kan göras lång. Men det går snabbt att ställa iordning igen, det är ju trots allt bara en liten valp som haft lite för kul inte ett ungdomsgäng som haft fest.. Det kliar tydligen grymt i deras små men ack så vassa mjölktänder så det är det som gör att de ska bita i precis allt.
Är mindre förtjust i att hon nu lyckats bita sönder ett par iPhone öronsnäckor igen. Är nu inne på sista paret tror jag så nu gäller disciplin med öronsnäckorna. Dags att ta itu med uppfostran på riktigt helt enkelt..
Kram