Läste på ABs nätupplaga att det var en sexårig pojke som bjudit in till kalas men ingen ville komma.
Ingen ville komma! Hur hemskt är inte det? Hur ska en sådan stackars liten kille må när det är så? Föräldrarna till barnen som inte ville komma, vad sänder de för signaler till sina barn när de uppenbarligen tycker det är ok att deras barn inte vill gå på en klasskamrats kalas i en kollektiv anda. Nu fick han göra något speciellt ändå men hur spännande det än var tror jag nog att det gör ont i en liten pojke att vara så utanför att ingen vill komma på kalaset.
Det går knappt en dag utan att man läser om något mord i Sverige nu för tiden. Så var det väl verkligen inte tidigare. Svartsjuka män mördar sina flickvänner/fruar/ex, fruar som helt plötsligt börjar mörda. Ungdomar/vuxna som mördar någon av sina föräldrar, gängrelaterade mord och totalt meningslöst våld som slutar med mord. Nej, det är verkligen en skrämmande utveckling.
Rasismen som ökar. 13% röstar på Sverigedemokraterna men jag tror det är ännu fler som innerst inne i hög utsträckning sympatiserar med den och deras åsikter. Vi tar emot flyktingar utan att ha en plan över hur de ska integreras – de blir missnöjda och svenskarna blir arga över att de är missnöjda och så är den onda cirkeln igång.
Apropå Gilla olika.. Tycker Gudrun & hennes parti FI har kidnappat hela frågan om feminismen. Feminismen handlar väl inte om att hata män, nu säger jag inte att det är deras valparoll och det här är en äldre bild men inte tusan bidrar det partiet till någon ökad jämlikhet. De förstör den viktiga frågan, det är min uppfattning.
Som den tant jag nu blivit kan jag bara uttrycka; Det var bättre förr.. Tänk Peace, Love & Understanding. Flower Power och alla var ok oavsett det mesta. Lite väl vänsterradikalt för min smak men mänskligare i alla fall..
Så tillbaka med lite Peace, Love & Understanding version 2.0!
Kram