1976 var jag tolv år och åkte på min första riktiga utlands-semester. Mamma och Pappa hade åkt ett antal gånger tidigare men då föredrog jag alltid att vara hos Mormor på landet, men den här gången ville jag med. Vi skulle på en kombinationsresa, en vecka i Marocko där vi åkte runt med buss mest hela tiden och sedan en vecka på Costa del Sol.
Enligt Pappa sov jag mest hela tiden i den där bussen och det kanske han har rätt i för det var många timmar som spenderades i den.. Sov gjorde jag däremot inte när vi besökte de olika städerna, som till exempel Marrakesh. Vilken kontrast mot vardagen och gatubilden i Sverige.
Det enorma torget fullständigt kokade av liv med ormtjusare, försäljare & människor som beskådade allt som hände. De hade på riktigt sådana som satt med en flöjt och så kom det upp en orm ur en korg, helt otroligt när man var 12 år.
Helt otroligt tyckte många att det var med en blond 12-åring.. På hotellen fick jag dessert efter dessert, många ville ta i håret och Pappa blev vid något tillfälle erbjuden några kameler i utbyte. Jag är tacksam att han inte accepterade budet även om det kanske var frestande för i 12-års åldern är man inte alltid så kul att ha att göra med..
Man var tvungen att ha guide med sig när man gick in i Medinan, den stora marknaden med gränder i precis all oändlighet. Det var omöjligt att hitta på egen hand. Små, små hål i väggen där de sålde precis allt mellan himmel och jord och det prutades, skreks och ”gräts” men otroligt fascinerande var det.
Det var verkligen en otrolig upplevelse, nu när jag tillbringar mycket tid på Costa del Sol måste jag bara åka tillbaka. Tror att det har förändrats en del på 38 år men grundkulturen och känslan finns nog kvar..
Den andra veckan på Costa del Sol bestod av Lejon, en blåhårig tant, Lumumba, flipperspel och en utflykt till Grenada som Pappa tvingade med oss på. Denna utflykt kommer jag garanterat aldrig att glömma..
Nu ska jag laga mat så får nästa inlägg handla om Costa del Sol veckan i allmänhet och Grenada utflykten i synnerhet..
Kram