Felräkning & ett nytt konto…..

Hᴇᴊ & ʜᴏʟᴀ!

Söndag och strax dags för en ny vecka men här kommer vi ju att ha en extra söndag imorgon tack vare långhelgen. Det är så många Bank Holidays här som rätt som det är dyker upp. Nu för tiden har jag en spansk kalender så att jag kan hålla någorlunda koll – tidigare har vi kommit till en igenbommad SuperSol både en och två gånger.

Ringde Mercedes idag för att tacka för i torsdagskväll när hon bjöd på på middag på La Ribera. Jag frågade såklart hur det var och hon svarade ; Jag ligger i soffan och dricker kamomill-te och försöker läsa tidningen – jag är så otroligt bakis idag 😄 Hon är som sagt nog Marbellas piggaste och aktivaste 80-åring år är ute ungefär fyra gånger i veckan.

Tänk hur det förändras.. När man var 20 skulle det vara otänkbart att umgås med någon som var 40 år. När man var 30 var det verkligen inte aktuellt att umgås med någon i femtioårsåldern och så vidare. Nu har man självt blivit så klok att man inser att åldern absolut inte är någonting annat än en siffra ✨

ɴʏᴀ ᴛɪᴅᴇʀ….


Sedan vi kom hit har, och i urminnes tider före det, Restaurangen Mamma Angela legat en härligt traditionell italiensk restaurang, ett stenkast från strandpromenaden och den stora fyren.. Vi har ätit där så många gånger, framförallt för ett antal år sedan.

Ikväll när vi gick förbi insåg vi att de sålt. Restaurangen heter inte längre Mamma Angela utan Casa Tua. En italiensk restaurang det också men definitivt inte med de röd/vit-rutiga dukarna och allt det gamla som fanns där förr. Nu var det renoverat och snyggt, inte sönder-renoverat men inte Mamma Angela utan en lite mer “upscaled” italiensk restaurang. Casa Tua har en restaurang till som ligger i Gamla stan och det var där vi åt vår bröllopsdags-middag i juni ❤️


Mamma Angela drevs av ett tyskt äldre par (som en gång i tiden köpt det av kvinnan som startat den och som hette Angela) som till sin hjälp hade de den ”lätt” alkoholiserade italienske kocken och en ung servitris. Den italienske kocken fick sparken en gång eftersom de totalt tröttnade på hans alkoholintag men de fick snart ta honom tillbaka eftersom de inte kunde hitta någon som lagade lika god mat som honom. För god äkta italiensk mat det kunde han laga, med eller utan den där alkoholen ”innanför västen”. Mannen bakade pizza och kvinnan serverade tillsammans med den unga tjejen. Tintin och Karisma var alltid välkomna och kocken stekte upp lite kyckling till dem. Samma ansikten år ut och år in – även om vi åt där så såg vi dem och pratade lite när vi gick den vägen förbi.

Lätt att tro att det nu med den nya ”kostymen” också syns på priserna men det gör det faktiskt inte. Nu stod vi inte och jämförde priser men vi har ju koll på Casa Tua i Gamla stan och det är inte dyrare än vad Mamma Angela var. Väldigt bra betyg i Trip Advisor hade Mamma Angela btw.

ɴʏᴛᴛ ᴋᴏɴᴛᴏ ʜɪᴛᴛᴀᴛ….


Jag har av en slump hittat en nytt matkonto som jag börjat följa westbergsmat. Jag ska inte påstå att jag lätt som en plätt och utan recept skulle ”slänga” ihop maten men den känns inte så avancerad eller komplicerad. Allt kanske inte klockrent som t ex falukorv, potatismos med lite kantareller… Men kontot passar mig riktigt bra när det gäller att få lite inspiration för att utöka menyn ✨ Keep You posted..


Lɪᴛᴇ sᴛʀᴇssᴀᴅ….



Jag måste helt enkelt ta en break, men bara en break för jag ska lyssna klart. Jag är såklart tillbaka och tjatar om boken Ödeläggaren, men den är ju 30 timmar lång att lyssna på så då kan man väl både få tjata lite och ta ett break. Jag måste få lite distans till hennes berättelse, bitvis blir jag i princip stressad över hennes naivitet. Han är förvisso väldigt duktig på att manipulera men hon beskriver ju hur hon resonerar också och det är väldigt naivt.

Inom företagande pratar man ofta om ”att ta det sunk cost” och det är exakt det hon inte gör. Sunk cost innebär att man fortsätter att investera i något som inte är lönsamt bara för att redan har investerat så mycket. Man fortsätter trots att man vid det skedet vet att man borde ha börjat tjäna pengar, man fortsätter trots att man inte riktigt ser hur det ska gå till att vända förluster. Man vill helt enkelt inte förlora det man redan investerat. Det leder i princip alltid till att man förlorar mer.. och ofta ännu mer..

Varför säger jag att jag ska lyssna klart? Jo för att bara måste veta hur det slutar. Men som sagt en liten paus från i morgon när jag börjar lyssna på den där Dagarna, Dagarna, Dagarna om den oansvariga kvinnan vars kändisskap börjar falna mer och mer ✨

Dᴇᴛ ᴅᴀ̈ʀ ᴍᴇᴅ ᴍᴀᴛᴇᴍᴀᴛɪᴋ….


Jag såg lite av programmet Klassfesten igår innan vi tog oss till strandpromenaden – jag tycker att mina fördomar stämde rätt så väl. Det är inte ett program jag kommer att bänka mig framför tv:n för att se på lördagskvällarna. Det jag hann se var lite om vilka betyg de hade i skolan och nu blev ju Anna Book rikskändis när hon var typ 14-15 år så det är väl inte helt märkligt att hennes betyg såg ut som kriget.. De tävlar tydligen i lite olika grenar t ex skulle Margot klara vad det var för ingredienser på ett par olika pizzor och Anna Book skulle räkna….

Hon måste ha missat alla mattelektioner och därefter inte tyckt att man har någon som helst nytta av huvudräkning. Det var upplagt som ett schlager matematik-test men det där med schlager var bara för att förenkla och sätta siffrorna i ett sammanhang. I Anna Book’s värld är 5 x 12 =84 och 120 – 12 = något som var väldigt långt borta från 108…. väldigt långt borta…. Tror nog att iallafall en liten kurs i matte skulle vara lite halvbra för henne, just in case 😄

Det som var befriande var att hon bjöd på sig själv och bara skrattade åt det – men svor som en borstbindare gjorde hon. Vem säger så ”svor som en borstbindare” år 2020? Troligtvis bara jag…

Aɢᴇɴᴅᴀ….


Nu är det dags nästa politiker att bli ”avslöjad” för att ha varit ute på ”olämpligheten” Jimmie Åkesson är det som står i skottlinjen den här gången efter att varit på någon 50-årsfest förra helgen och så var det väl något besök på en pub på Sveavägen.

Vi har en situation i Sverige med Corona och självklart ska politiker vara bra förebilder, ta ansvar och i allra högsta grad göra allt de kan för att vara/göra just det. Men går vi inte lite långt när det gäller att leta efter vem som gjort fel istället för de viktiga frågorna runt omkring oss? Jag försvarar inte att Ebba Bush har gjort det ena och det andra, eller att Jimmie Åkesson varit på en pub, jag tycker bara att det tar helt orimliga proportioner och får alldeles för stort massmedialt utrymme.

Det är väl ändå väsentligt mer intressant att vi har en situation där en misstroendeförklaring kan riktas mot regeringen. Mitt i hela pandemin med en eventuellt fälld regering känns lite viktigare än om Ebba Bush dansat på en fest bland vänner. Jag vet att t ex DN och SvD inte skriver lika många spaltmeter som kvällstidningarna om det senare men Annika Strandhäll mfl inom Socialdemokraterna tycker uppenbarligen att frågan är jätteviktig här och nu.


Nu tror jag inte att det kommer att sluta i någon misstroendeförklaring med en fälld regering som följd. Antingen kommer man att hitta en lösning (vilket kanske inte känns helt realistiskt) eller så kommer det en mellanmjölks-kompromiss.. Man parkerar frågan en tid mot bakgrund av Corona och allt vad det inneburit och innebär. Ingen vinner och ingen förlorar – slåss gör man senare.. Jonas Sjöstedt har väl heller inte varit tydlig med när en eventuell misstroendeförklaring skulle vara aktuell och utan V är det ju inte möjligt att fälla regeringen.

Nu har inte jag läst spaltmeter om vare sig det ena eller andra ord så den där mellanmjölks-kompromissen kanske är omöjlig i både teorin och praktiken. Ser hur som helst framemot kvällens debatt i Agenda. Jag hoppas att nivån är högre än den Trump och Biden lyckades med. Inte speciellt svårt, t.o.m. omöjligt att misslyckas.

Dᴇᴛ ᴀ̈ʀ ᴏᴋᴇᴊ….


I förrgår var det den Internationella dagen för mental hälsa. Biden hade ett Instagram-inlägg med det ofta använda och tydliga budskapet. It’s OK not to be OK. Ett budskap om att psykisk ohälsa definitivt inte är något att skämmas över.

Varning! Jag kommer att generalisera otroligt mycket nu….

Det finns, oförklarligt nog, år 2020 en viss skam kopplad till psykisk ohälsa. Det är viktigt med betoningen på ”viss” för i vissa åldrar är det mer eller mindre ”självklart” att man ska vara lite deppig och äta någon form av lyckopiller.

Jag vare sig vill eller ska negligera eller förminska den typen av, i sammanhanget, lättare psykisk ohälsa. Men samtidigt tror jag att det är viktigt att differentiera och ännu viktigare är att inte per automatik skriva ut lyckopiller när någon säger att den känner sig låg/deppig. Det kanske inte är riktigt så längre eftersom det har uppmärksammats så mycket men det finns en historik att det varit så under många år.

Jag tror att det finns ett par olika anledningar till att dagens ungdomar mår sämre än tidigare generationer;

  • Pressen är mycket större på att man ska prestera. Skolan är mycket svårare med ett högre tempo och så vidare. Kraven är högre både på sig själv och ofta även hemifrån
  • Pressen på att vara ”rätt/snygg” – har yta någonsin varit lika viktigt? Dagens influensers som är snygga, framgångsrika, har de rätta kläderna etc har blivit otroligt stora förebilder för yngre tjejer
  • Den nya formen av mobbning – nätmobbning
  • Det finns någon slags allmän uppfattning om att allt ska vara så lätt och kul hela tiden

Det är självklart inte så att den som känner en stark prestationspress och ställer höga krav på sig själv mår dåligt för att allt inte är lätt och kul hela tiden. Anledningarna är dvs olika.

Tyvärr är det med all sannolikhet så att det är de unga tjejerna som är mest utsatta. Inte när det kommer till prestationskraven men när det kommer till påverkan av influensers som kan få dem att känna sig mindre värda, inte lika snygga etc. Nätmobbningen drabbar med precis all sannolikhet tjejer väsentligt mer, den är ju ofta relaterad till utseende. Jag tror också att det i högre utsträckning är tjejer som har den där förväntan om att ska vara så lätt och kul (troligtvis en effekt av den ”verklighet” de ser från de influensers de följer).


Jag tror att tjejer i högre utsträckning söker hjälp. Nu till det kanske lite kontroversiella; Jag tror inte att det är de som känner en stor press, de som vill prestera. Jag tror tyvärr inte att det i första hand heller är de som är väldigt utsatta av nätmobbning. Jag tror att det många gånger gånger är de som vill ha det som influensers och har en uppfattning om att ska vara lätt och kul (oj, vad generaliserande det blev men jag hoppas att ni förstår vad jag menar).

Om de söker hjälp så är det också på olika sätt. Den första gruppen gör det för att de inte orkar längre. Det är en grupp som troligtvis inte söker hjälp så lätt eftersom de är så starkt drivna av att klara sina mål.

Den andra gruppen som utsätts för nätmobbning kan nog söka hjälp men jag skulle tro att det många gånger är under andra förespeglingar till en början. Det finns en skam kopplad till mobbning och även om den inte är på samma sätt som gamla tiders skolmobbning så finns nog det nog skam.


Therese Lindgren med över 1 miljon följare och som varit mycket öppen med sin psykiska ohälsa

Gruppen som har influensers som förebilder, en dröm om att bli det själv och en förväntan om att allt ska vara lätt och kul tror jag är den grupp som i högst utsträckning söker hjälp.

Nu går det definitivt inte att generalisera och påstå att någon av de här ”kategorierna” mår ”man” sämst, det är ju givetvis individuellt. Men jag tror tyvärr att det finns en viss skam kopplad till psykisk ohälsa, den tredje ”kategorin” som jag tror söker hjälp i högst utsträckning har haft ”draghjälp” i form av att framgångsrika influensers gått ut och öppet berättat om sin psykiska ohälsa. Det har medfört en ”acceptans” och kanske också i vissa fall skapat ”Jag är nog också lite deppad och behöver nog också lite lyckopiller”. Jag tror att det relativt sällan är någon hemlighet (vilket det aldrig ska behöva vara) att man sökt hjälp iväg fått/äter lyckopiller. Det finns ingen som helst skam (vilket givetvis är väldigt positivt) kopplat till det och det är nog inte helt sällan som man söker hjälper samtidigt (såklart inte tillsammans).

Jag menar inte att influensers inte ska vara öppna och ärliga med sin psykiska ohälsa – det hjälper att de är det. Men de två första ”kategorierna” kan kanske inte riktigt och fullt ut relatera till just dem. Den tredje gruppen kan definitivt relatera till dem och där/därför försvinner ”skammen” mer och mer och jag hoppas att det i sin tur kan få sådana effekter att andra som mår dåligt i större utsträckning kan tänka sig att söka hjälp. Det finns olika sätt som influensers kommunicerar på och om det ”bara” är light eller som i Therese Lindgrens fall ordentligt.

Jag tycker att det är väldigt viktigt att den slentrianmässiga utskrivningen av lyckopiller minskar drastiskt – det är jag knappast ensam om och med tanke på hur mycket det uppmärksammats har den minskat. Själva ordet lyckopiller borde också förbjudas för det sänder helt fel signaler om vad det är. Nu ska jag inte fördumma någon i den kategorin men namnet i sig kan ju nästan låta som jag tar dem måndag till torsdag när det är lite tråkigt i största allmänhet men inte under helgen när jag har kul..

En annan aspekt är att vården inte har obegränsat med resurser och det kan finnas en risk att det är ”fel” (det går väl inte riktigt att säga så) som får hjälp. Det går lättare att hjälpa den kategorin (jag menar inte att det inte finns de som mår riktigt dåligt i den kategorin men jag måste generalisera för att kunna avgränsa) – in med patienten, fem minuters konsultation, recept skrivs ut = klart.

Det är väldigt mycket svårare att hjälpa de andra två kategorierna eftersom de ofta inte söker hjälpen men vi får hoppas att det ökar så att alla som känner att de vill ha/behöver hjälp söker den. Vet ni, jag är nog rätt så glad att inte tillhör generation Z….

Kᴀᴘᴀᴄɪᴛᴇᴛ ɪ sᴛᴏʀᴀ ʟᴀss….


Jag undrar ibland hur mycket kraft, ork och kapacitet en del människor har. T’ syster är ett exempel i vår omedelbara närhet.. Tre barn, två hus, tandläkare med stor egen praktik (många anställda) och massor mer – ja, ni fattar.

Några andra är Åsa och Emilio Ingrosso (ja, jag vet att jag skrivit om det tidigare). De har väl tre restauranger på Mallorca, Åsa har inrednings- designuppdrag, hon designar lampor och ljusstakar, deras kokbok kommer ut alldeles snart, nu är den soffa och fåtölj de designat klar och som om det inte vore nog håller de på att inreda en restaurang på Söder som de ska driva…

Tʀᴏᴄᴀᴅᴇʀᴏ….


Trocadero är en liten kedja med chiringuitos utmed Costa del Sol, dom har väl fem eller sex stycken. En chiringuito är en strandservering och deras är på den högre skalan både när det kommer till design, mat och priser. När deras senaste inlägg kom upp i flödet så kan jag inte påstå att jag kände att jag bara måste dit och äta söndagsmiddag.


Då känns det här inlägget från någon dag tidigare väldigt mycket mer attraktivt ✨ Ännu har de flesta av de chiringuitos som haft öppet i sommar men inte alla vardagar och inte på kvällarna eftersom det blivit för kallt.


Det där med kallt är iofs relativt – vi har väl runt 20 grader på kvällarna men nu är det en annan typ av restauranger som lockar. Det finns några chiringuitos som har en ordentlig inomhus-del och de har öppet mer eller mindre året runt.

Fᴀ̊ʀ ᴘᴀ̊ ᴀʟᴛᴇʀɴᴀᴛɪᴠᴛ ғᴏᴜʀ sᴇᴀsᴏɴ ʜᴏᴛᴇʟ….


Bild: Hemnetknarkarna

Lite humor ändå..

Kʀᴀᴍᴀʀ ғʀᴀ̊ɴ ᴍɪɢ ɪ ᴍᴀʀʙᴇʟʟᴀ ꨄ

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.